2015-11-03

Bakgrund till Girjasmålet

Under lång tid har det rått oklarheter kring statens, respektive samernas, jakt- och fiskerätt. Den 11 maj 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan till Gällivare tingsrätt med yrkande om att tingsrätten skulle fastställa att samebyn har ensamrätt till jakt och fiske inom en del av samebyns året-runt-marker och att samebyn ensam har förfoganderätt över jakten och fisket, alternativt att samebyn och staten gemensamt har förfoganderätt över jakten och fisket.

Frågan om att stämma staten har debatterats vid Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte under flera år (SSR är en intresseorganisation för rennäringen). Att det blev just Girjas sameby som till slut stämde staten skedde efter en noggrann bedömning av bevisläget i olika delar av renbetesområdet. Det som framstår som en samebys rättighetskrav ska ses i ljuset av att frågan om rätten till jakt och fiske berör alla samebyar och alla dess medlemmar.  

Varför ansågs det viktigt att stämma staten på bättre jakt- och fiskerätt?

Svenska staten har i alla tider erkänt att samerna har en grundläggande rätt till jakt och fiske. I den första renbeteslagen uttrycktes detta som samernas rätt ”att betjäna sig av land och vatten för sig och sina renar”. I 1928 års renbeteslag klargjordes att jakt- och fiskerätten var förbehållen renskötande samer. Som en följd av detta tog lappfogdarna initiativ till flera domstolsprocesser mot icke renskötande samer som ansågs bedriva jakt eller fiske olovligt. Samernas jakt- och fiskrätt var rättsligt sett inte särskilt komplicerad och antalet rättsprocesser som rörde själva rättigheten var få.

Under 1970- och 1980-talen blev jakt och fiske en alltmer populär fritidssysselsättning bland allmänheten. Antalet jägare ökade och jaktmarkerna blev en begränsad resurs. Under slutet av 1980-talen introducerade lagstiftaren uttrycket ”dubbel jakträtt” för att beskriva samernas, respektive statens jakt- och fiskrätt. I anslutning till det ändrades rennäringsförordningen på så sätt att samernas traditionella jaktmarker öppnades som allmänt jaktområde. Ändringen skedde inte till följd av en ny syn på samernas rättigheter, utan för att tillmöteskomma ”den stora betydelse jakten och viltvården har som rekreationskälla” som regeringen uttryckte det.

I slutet på 90-talet utredde staten frågan om Sverige skulle ansluta sig till ILO:s konvention nr 169 (SOU 1999:25). Utredningen rekommenderade en svensk anslutning men förordade ytterligare utredning av frågan om hur Sverige skulle uppnå kraven om ursprungsfolkens markrättigheter, där samernas rätt till jakt och fiske ingår. ILO-utredningen konstaterade bland annat att samerna måste få förfoga över sin rätt till jakt och fiske och därmed också rätten att upplåta jakt-och fiskerätten till utomstående. 

På grund av de oklarheter som uppstod till följd av den dubbla jakträtten och frågan om samernas förfoganderätt över sin jakt- och fiskerätt enligt internationella konventioner, lät staten utreda bland annat om det fanns en ensamrätt för samer till jakt och fiske. Jakt- och fiskeutredningen (SOU 2005:116) kom fram till att det finns ett starkt stöd för att samebymedlemmarna har ensamrätt till jakt och fiske på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen, men att det trots de starka skälen ändå inte är helt klarlagt. Det avgörande blir, enligt utredningen, hur den på urminneshävd grundade jakt- och fiskrätten har utövats historiskt.

Eivind Torp, Docent i juridik vid Mittuniversitetet

Relaterat

Girjasmålet - rättsprocessen
Det tog sex år från det att ansökan var inlämnad till dess att huvudförhandlingarna till slut inleddes i Gällivare tingsrätt den 25 maj 2015. Först yrkade staten som svar på samebyns stämningsansökan att tingsrätten skulle avvisa samebyns talan.

De icke-renskötande samernas rätt till jakt och fiske i svensk rätt
Samernas jakt- och fiskerätt har under lång tid varit en stridsfråga i förhållandet mellan samerna och den svenska staten. Det finns flera orsaker till detta. Från samiskt håll har stark kritik riktats mot att staten inte har utrett samernas jakt- och fiskerätt på ett tillfredsställande sätt. Många anser emellertid att den verkliga orättvisan i frågan om samernas jakt- och fiskerätt är att rätten endast tillkommer samer som är medlem i en sameby.

Besviken på statens konstrande
Det enda som är säkert är att det kommer att ta tid. Den lilla samebyn mot staten i en process om jakt- och fiskerättigheter i fjällområdet. För Girjas del handlar det om delar av Gällivare kommuns fjällvärld. Men eftersom Girjas är pilotsameby kan det i förlängningen komma att handla om jakt- och fiskerättigheter i hela renskötselområdet.
 

Reportage

Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...