2014-09-03

De icke-renskötande samernas rätt till jakt och fiske i svensk rätt

Samernas jakt- och fiskerätt har under lång tid varit en stridsfråga i förhållandet mellan samerna och den svenska staten. Det finns flera orsaker till detta. Från samiskt håll har stark kritik riktats mot att staten inte har utrett samernas jakt- och fiskerätt på ett tillfredsställande sätt. Många anser emellertid att den verkliga orättvisan i frågan om samernas jakt- och fiskerätt är att rätten endast tillkommer samer som är medlem i en sameby.

Drygt 2000 av totalt ca 20 000 samer är i dag medlem i någon sameby. Det innebär att rätten till jakt och fiske är en exklusiv rätt för ca 10 % av den samiska befolkningen i Sverige. När man i dagligtal i Sverige talar om samernas jakt- och fiskerätt åsyftas således en rätt som endast en minoritet av samerna innehar.

När Sveriges riksdag i 1886 fastställde den första renbeteslagen var det viktigaste syftet att rättsligt reglera förhållandet mellan näringsfånget för den bofasta svenska befolkningen och den nomadiserande samiska befolkningen, alltså mellan jordbruk och renskötsel. Lagen reglerade var renskötsel fick bedrivas, hur den skulle bedrivas samt vem som var berättigad att ägna sig åt renskötsel. Lagen innebar en kodifiering av rättigheter som samerna ansågs ha enligt principer om ockupation och urminnes hävd. Av förarbetena framgår att samerna var den ursprungliga befolkningen i norra delen av Sverige och att jakt och fiske var deras ursprungliga näringar, men att renskötsel efterhand hade kommit att bli samernas främsta näringsfång. Jakt och fiske ansågs vara välbehövliga binäringar för samerna. I lagen fastställdes därför att samerna hade rätt till jakt och fiske i de områden där de befann sig med sina renar. Det var känt att många samer stod utanför renskötseln och inte hade egna renar. Vissa samer benämndes exempelvis fiskelappar. Lagstiftaren valde emellertid att bortse från detta.

Under början av 1900-talet ansåg statsmakterna det nödvändigt att närmare specificera samernas rättigheter. 1919 års lappkommitté hade klartgjort att endast 1/3 av samerna var renskötande. För lagstiftaren blev det därför viktigt att säkerställa att det man benämnde lapp-privilegiet – alltså rätten till renskötsel, jakt och fisk – inte skulle omfattade fler än dem som var i behov av det. Ett viktigt syfte med den nya lagen var således att införa begränsningar i renskötselrätten. Enligt 1928 års renbeteslag skulle rätten till att bedriva renskötsel endast omfattade samer som var medlem i sameby. Den samiska befolkningen blev därmed delad i två kategorier: samer med medlemskap i sameby, respektive samer utan medlemskap i sameby. Samer som inte var medlem i någon sameby blev därmed helt utan rättigheter. I riksdagsdebatten påpekades att de icke-renskötande samerna genom lagen skulle stå utan rätt på sin egen mark och att lagstiftningen inte beaktade gammal sedvana.

Bestämmelserna i 1928 års lag var utformade utan hänsyn till samiska traditioner kring jakt och fiske. Detta framgår tydligt av flera rättsprocesser under 1940-talet där de rättsvårdande myndigheterna visade stor iver i att bestraffa samer som inte ansågs vara medlem sameby för olovlig jakt eller fiske.

Principen om att samernas rätt till land och vatten endast omfattar samer som är medlem i sameby består än idag. Flera utredningar har påpekat behovet av att reglerna för samebyarnas verksamhet ändras så även icke-renskötande samer kan bli medlem i sameby och få jakt- och fiskerätt. Regering och riksdag har emellertid inte visat något intresse för att åstadkomma sådana ändringar i lagstiftningen.

Eivind Torp, Docent i juridik vid Mittuniversitetet

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...