Lättläst version av sidan

Stängda gränser och okända marker

Nomadiserande folk har aldrig haft det lätt när det gäller att hävda rätten till sitt territorium. Ofta har myndigheterna inte haft riktigt klart för sig hur, och var, de lever och lika ofta har de inte ansett att nomader kan hävda rätten till det land de lever i.
Gränser har blivit till hinder eller stängts. Ibland har detta lett till att de som drabbats valt att flytta till andra marker eller att myndigheterna flyttat dem med tvång. I Sápmi finns några exempel på tvångsförflyttnigar.

Järnridån
Skoltsamerna levde före de sista krigen på båda sidor om den finsk/ryska gränsen. Efter andra världskrigets slut inte bara flyttades gränsen, utan den byggdes dessutom som ett ogenomträngligt gränsstängsel, ibland med en minerad buffertzon. Järnridån, som den kom att kallas, bestod i ett halvt sekel. De samer som kom att delas av denna ridå fick i det första skedet välja om de ville bli finländska medborgare eller ryska undersåtar. Efter valet var gränsen helt stängd för dem.

Någon kontakt över gränsen var inte möjlig. Syskon och släktingar varken hördes av eller träffades under flera decennier. För de skoltsamer som valde den finska sidan byggdes en liten by upp för dem. I Sevettijärvi samlades de skoltsamer som nu skulle bli finnar. Detta var inte helt problemfritt eftersom byn byggdes på marker som Enaresamer tidigare brukat.

Unionsupplösningen
De samer som flyttade mellan den svensk/norska gränsen drabbades också av det som hände inom politiken länderna emellan. När unionsupplösningen var ett faktum år 1905 fick de samer som levde i båda dessa länder stora problem. I nordligaste Sverige hade samer i långa tider flyttat med sina renhjordar till den norska kusten och öarna under våren. Under senhösten flyttade de åter till vinterbetesmarker i Sverige.

I början av 1900-talet hade antalet jordbrukare börjat öka. De renhjordar som kom ner till kustlandet sågs därför som ett problem, då de blev konkurrenter om markerna. Under denna era var nationalismen i Norge stor och det var inte svårt för politiker att hävda att ”svenska” samer borde hålla sig på sin sida av gränsen. I förhandlingar mellan staterna utarbetades en ny konvention som reglerade dessa samers rätt att utnyttja markerna i Norge. När den började gälla 1919 innebar den stora begränsningar för samerna. Vissa områden stängdes helt och i de övriga reducerades antalet tillåtna renar kraftigt.

Tvångsförflyttning
Konsekvensen av detta blev att många samer stod utan sommarbetesland för sina renar. Det löste svenska myndigheter genom att välja ut ett stort antal familjer i Karesuandoområdet som måste flytta till sydligare marker inom renskötselområdet.

Att samer flyttat från Karesuando söderut var inget nytt. Eftersom betesmarkerna kring Kautokeino och Karesuando var mycket fina blev konsekvensen att man var tvungen att söka sig nya marker. Ibland genom att man frivilligt flyttade söderut till områdena kring Kiruna och Gällivare, men de samer som nu tvingades flytta hamnade i Jokkmokk eller ännu längre söderut.

För de samer som bodde i dessa områden blev nykomlingarna ofta sedda som ovälkomna inkräktare. Det var ingen som frågat dem om de ville ta emot nya grupper av renskötare. Ett annat problem var att formerna för renskötseln skiljde sig  mellan grupperna. I Jokkmokksområdet bedrev man en mer intensiv form av renskötsel. Även sommartid höll man djuren samlade. De nyinflyttade brukade däremot släppa djuren att beta fritt på våren. Efter några år hade denna extensiva form av renskötsel gjort det omöjligt att bedriva intensiv renskötsel.

Gränser av i dag
I dag är järnridån ett mörkt minne och de tvångsförflyttade samernas ättlingar lever kvar i de områden dit deras förföräldrar tvingades flytta. De gränser som de nordiska staterna dragit upp i Sápmi är ofta ett hinder, både näringsmässigt och kulturellt. Skoltsamerna i Sevettijärvi har anpassat sig till att bo där de bor. Utbytet och kontakterna mellan ”ryska och finska” fränder har kunnat återupptas. Dagens renbeteskonvention mellan Norge och Sverige ses, åtminstone av de svenska samerna, som ett hinder. Många menar att renskötseln i gränsområdena hade varit effektivare utan konventionen.

Litteratur

Herrarna satte oss hit : om tvångsförflyttningarna i Sverige
Författare: Elin Anna Labba
Norstedts,  ISBN 9789113105260

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...