Sápmi i skolan
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i skolan”, där lärare kan hitta förslag på undervisning om samer, uppdaterad utifrån Lgr22.
”Vad tänker du på när du hör ordet same?” Frågan kan vara en lämplig inledning för att diskutera vilka förkunskaper eleverna har om samer och samiskt samhälle inför en lektion med rubriken Vem är same? Därpå kan läraren visa filmen Ella-Sara om Sápmi och diskutera vidare: Var något nytt för eleverna? Blev de nyfikna på något? Förvånade? Undervisningsupplägget går att hitta i den bank av lektionsplaneringar som finns här på samer.se under rubriken ”Sápmi i skolan”. Just denna lektion föreslås ingå i undervisningen i religion och samhälle i årskurs 4–6 och är en av en lång rad tänkbara lektionsupplägg för samtliga årskurser i grundskolan, den anpassade grundskolans årskurs 7–9 och förskoleklass.
Det var 2018 som Samiskt informationscentrum lanserade Sápmi i skolan, i syfte att underlätta för pedagoger i undervisningen om samiska förhållanden. Men samiska frågor och perspektiv ingår sällan i lärarutbildningarna, och många lärare upplever sig ha bristfällig kunskap i ämnet, enligt Anna-Lill Drugge.
Hon är utbildningskonsult och forskare i frågor som rör samiskt samhälle och har intervjuat lärare om deras kunskapsbehov och vilka hinder de upplever i samband med undervisningen om samiska frågor. Intervjuerna ingick i en förstudie som hon gjorde på uppdrag från Samiskt informationscentrum.
– De lärarna jag intervjuade tyckte att de hade fått för lite kunskap om samer i sin utbildning, och tyckte det var svårt att veta vilket material som är tryggt att använda, säger Anna-Lill Drugge. Hon konstaterar att det visserligen går att hitta mycket material, men att lärarna hon intervjuade fann det svårt att avgöra om dessa texter och bilder är stereotypa och rasistiska.
– De efterfrågade också tydliga lektionsplaneringar som ger vägledning i hur man kan hålla en lektion om samer och samtidigt uppfylla kunskapskraven i styrdokumenten.
Utifrån detta fick hon nästa uppdrag: att leda arbetet med ta fram konkreta lektionsplaneringar utifrån de olika stadiernas kurs- och läroplaner. Till sin hjälp hade hon ett flertal människor med djup kunskap om samiska frågor. Det hela resulterade i ”Sápmi i skolan” och Anna-Lill Drugges bild är att allt fler pedagoger hittar till den, bland annat genom att andra pedagogiska sajter, som SO-rummet, minoriteter.se och Forum för levande historia länkar till den.
Så, 2022, byttes den läroplan som då gällt i elva år ut mot en ny, Lgr22. I den står, att varje elev efter genomgången grundskola ska ha fått ”kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia”. Men den innehöll också förändringar som innebar att ”Sápmi i skolan” behövde revideras rätt rejält. Bland annat har huvudansvaret för de samiska frågorna, som i årskurs 4–9 tidigare låg hos historieämnet, flyttats till samhällskunskapsundervisningen. Detta är på både gott och ont, tror Anna-Lill Drugge.
– Jag tycker det är olyckligt att de samiska frågorna frikopplas från historien i och med detta. Å andra sidan är det en bra möjlighet lyfta in samiska frågor i andra ämnen.
I de uppdaterade lektionsplaneringarna finns därför förslag om att låta högstadieelever öva källkritik och samtidigt få kunskap om samiska livsvillkor under tidigt 1900-tal, via bland annat ett par äldre bilder och ett radioinslag. Ett annat tips är låta eleverna studera hur svenska samer har behandlats då eleverna studerar kolonialismen. Och så vidare.
Genom den tydliga strukturen med lektionsplaneringar är det enkelt för lärare att välja bland förslagen. Att de är så många finns det också en tanke bakom.
– Vi ville servera ett helt smörgåsbord som lärare kan välja från och ta det de behöver. I det långa loppet kommer det ju också innebära att lärarna bygger upp egen kunskap och successivt börjar våga ta ut svängarna, kanske börja söka eget material.
Anna-Lill Drugge och hennes medarbetare har också uppdaterat kopplingen till betygskriterierna samt gjort en översyn av alla länkar till material och filmer. Och lagt till fler.
– Det har hänt mycket de senast åren, eftersom många, som UR, SR och Forum för levande historia, har tagit fram bra egna material och lärarhandledningar. Anna-Lill Drugge och hennes kolleger märker ett tydligt ökande intresse och sug efter kunskap om samiska frågor bland lärare.
– Bara en sådan sak, att min sommarkurs Fatta Sápmi, som var anpassad för lärare, hade över 400 sökande!
INGELA HOFSTEN