Julkalendern belyser Sápmis heligaste
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén står regissören och manusförfattaren Jonas Wallerström, som trots sin uppväxt i Östersund, helt saknade kunskaper om det samiska livet och framförallt den samiska förkristna religionen.
– Jag växte upp i Sápmi men samisk kultur är inget man pratar om i majoritetssamhället. Sen har jag aldrig närmat mig någon religion tidigare heller. Jag är inte kristen eller så och gick natur på gymnasiet. Nu är jag som nyfrälst, skrattar Jonas Wallerström.
De samiska systrarna Ristin och Aila hamnar mitt i ett mysterium då snön inte faller i skidorten Gavmofjäll. Snart visar det sig att det finns dolda krafter som lagt sig i. Nu blir det upp till systrarna att lösa gåtan. Så startar historien i årets julkalender som döpts till Snödrömmar och som produceras av FLX i samarbete med Filmpool Nord.
Det var Jonas Wallerström, som även är utvecklare för FLX, som satt och skissade på en julkalender samtidigt som han läste boken Herrarna satte oss hit av Elin-Anna Labba som han kom på idén om att väva in den samiska mytologin i ett julkalenderformat.
– Jag tänkte att det måste finnas en samisk väsenvärld och mytologi och jag insåg att jag aldrig hört ett enda ord om detta trots att jag och Olov-Anders Sikku är bra kompisar och har gått skola ihop i Östersund. Jag ringde honom och frågade om jag var helt ute och cyklade och fick till svar; “fortsätt gräv, det låter spännande”.
– Jag läste massa böcker och gick till Nordiska museet och kontaktade Annica Wennström och Oskar Östergren Njajta, som också är manusfattare. Då förstod jag att det var andligheten jag var inne på. Det som hände sen var en stor aha-upplevelse, berättar Jonas Wallerström.
Snödrömmar utspelar sig i nutid och omkring 80 personer har varit delaktiga på något sätt när serien har producerats. Manusförfattaren Oskar Östergren Njajta är nöjd över resultatet:
– Det är så kul att något får vara lite lättsamt men även att det är allvar på något vis. Det är spännande och skapar glädje.
Hur var jobbet som manusförfattare?
– Det var ett komplext. För det första skulle det vara spännande hela tiden. Sen skulle det finnas många vändpunkter och uppkomma nya utmaningar utan grundhistorien gick förlorad.
Vad är du mest nöjd med?
– Humorn. Det är väldigt speciellt när man tänkt ut en idé och så filmas det och utförs av skickliga skådespelare. Och sen konstatera att det blev så pass roligt som det blev.
Bland skådespelarna är nog Olle Sarri, Christine Meltzer, Shirley Clamp bland de mer meriterade namnen. En annan är Olov-Anders Sikku:
– De har verkligen lyckats att få ihop något som är spännande och som kanske öppnar nya världar både för barn och vuxna. Så det är jätteroligt. Jag har sett lite grann och det är verkligen fantastiskt.
Han erkänner att han till en början tänkte att idén med att lyfta den samiska mytologin skulle bli en alltför stor utmaning.
– Det finns många fallgropar och många risker att det blir fel helt enkelt. Det är inte alla som vill prata öppet om den andliga världen. Men om det skulle vara någon som jag skulle tänka mig skulle kunna göra det med respekt och vördnad skulle det vara Jonas Wallerström. Och så här i efterhand är det inga av mina farhågor som besannats. Alla som jobbat med det här har gjort det med största respekt, berättar Olov-Anders Sikku.
Samiska skådespelaren Anna Åsdell, som har en av de större rollerna i serien, är positivt inställd till att det heligaste i Sápmi nu blir porträtterat i årets julkalender:
– Jag tänker att det är roligt att fler får lära känna den samiska föreställningsvärlden. Kanske nån tycker att det är spännande och vill ta reda på mer om den samiska kulturen, seder och gamla religionen. Det är ju i såna fall bara positivt.
För Jonas Wallerström har de senaste tre åren som han jobbat med Snödrömmar fått honom att förändra sitt sätt att se på livet:
– Det är jättespännande med samisk kultur. För mig har det varit en väldigt stor resa och påverkat mig privat hur jag tänker. Jag tilltalas väldigt mycket av tanken att naturen är besjälad. Världen blir väldigt vacker och meningsfull när man ser naturen på det sättet. Idag kan jag liksom inuti mig själv be om lov och tacka för saker och jag känner efter mera.
Och för vännen Olov-Anders Sikku är det ändå lite skrämmande att Jonas missat allt det samiska under deras uppväxt i Östersund:
— Det borde inte vara möjligt. Vi umgicks väldigt mycket. Jag är från ett samiskt hem och pratade samiska hemma. Han har haft de bästa av förutsättningarna att ta del av det samiska samhället. Om inte ens han känner att han lever mitt i Sápmi så är det såklart oroande.
Vad tycker du om att det heligaste i Sápmi lyfts i årets julkalender?
– Det är alltid intressant att se saker som man kanske själv tagit för givet. Till exempel hur man ser på naturen och hela världen. Man kanske får en ny syn på sin egen värld och lär sig uppskatta det man har, säger Olov-Anders Sikku.
LARS-OLA MARAKATT