2024-03-18

Med den traditionella duodjin som grund

Anders Svonni

I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svonni är en av alla elever som gått duodjilinjen på Samernas, som skolan kallas i folkmun, och han har numera gesällbrev i duodji.

– Samernas har såklart betytt mycket för mig. Det är en jättebra miljö att lära sig slöjda på, säger han.

Under Jokkmokks vintermarknad är den samiska slöjden eftertraktad bland besökarna. Bruksföremål som knivar, kåsor, kaffepåsar, väskor och byter ägare och köparna är såväl samlare som flitiga användare av det gedigna hantverket. Bland slöjdarna är många tidigare elever på slöjdutbildningen vid Samernas utbildningscentrum.

Anders Svonni hade, tillsammans med de tre andra gesällerna Elsa Labba, Sara Labba och Sanna-Marja Tuorda, en gemensam utställning under marknaden.

För åtta år sedan var han en av duodjieleverna på skolan, trots att han egentligen inte hade några planer på att bli slöjdare.

– Jag hängde mycket hos min kompis Nils Johan Labba som var duodjilärare i hårdslöjd på Samernas. Jag tyckte det verkade kul med slöjd och han peppade mig att söka.

Visserligen har slöjden alltid funnits runt omkring, säger Anders. Hans pappa och pappans kusiner var slöjdare och Anders slöjdade en del när han gick sameskola. Men han har aldrig sett det som ett karriärsval.

– Jag vet inte varför, men jag var omgiven av den äldre generationens slöjdare och jag tänkte att det är någon man bara kan.

Man kan välja att gå ett eller två år på duodjilinjen. Anders blev pappa i samma veva som han pluggade och valde att bara gå ett år och istället, som han säger, ”maxa” tiden han pluggade.

Utbildningen är lärarhandledd, men många som pluggar där slöjdar gärna också efter skoltid.

– Jag minns att vi blev tillsagda att sluta slöjda på kvällarna och gå hem, säger han och skrattar.

Efter året på Samernas började han fundera på att gå lärlingsprogrammet. Återigen smiddes planer med vännen Nils Johan som kunde fungera som handledare eftersom han hade en mäster i duodji. Tillsammans gjorde de en ansökan till Sveriges hantverksråd och Anders gick som lärling under två år.

Därefter har han fått gesällbrev i duodji, vilket också är en del i utbildningen. Det är Anders lite blygsam med.

– På daglig basis betyder det inte jättemycket, men diskuterar man duodji med storsamhället så är det ett bevis på att jag kan duodji.

Slöjdandet går upp och ner för Anders. Just nu, säger han, är det familjelivet som tar mycket tid, men han försöker slöjda i den mån han hinner.

– Det som är så bra med duodji är att man kan välja att ha det så i perioder. Man behöver inte ge tusen procent hela tiden.

Det är också till viss del inspirationsstyrt, säger han. Hur man väljer och producera duodji spelar också in.

– Förut jobbade slöjdare främst med att slöjda de alster man ville och sedan sålde man. Idag handlar det mer om att slöjda det folk vill ha och ta emot beställningar. Det blir lite mer produktion och är inte lika roligt.

Det går att försörja sig som slöjdare, säger Anders. Allt handlar om hur man planerar och vilka inköp man gör. Men det är också ett yrke som är fördelaktigt att kombinera med andra jobb.

– Nils Johan har lärt mig att se till att ha minst en utställning varje år. Det har jag klarat att hålla sedan 2018, förutom ett avbrott under pandemin.

Anders planer framåt är att försöka ha fler slöjdprojekt som han själv vill göra.

– Sedan kommer det alltid finnas perioder där man slöjdar mer och mindre, men jag kommer aldrig att sluta slöjda.

Slöjdutbildningen startade 1974 och rektor Matilda Burman säger att en viktig del av den samiska kulturen är duodje.

– Jag tänker att utbildningen kom till för att det skulle finnas en plats för att bevara och utveckla traditionell kunskap.

För att kunna utveckla sig behövs en grund, säger hon.

– När det gäller duodje har våra liv ändrats och alla samer lär sig inte allt hemifrån som man gjorde tidigare. Det handlar inte bara om kunskap men också om identitet och stolthet och här finns en plats där man utvecklar sitt hantverk samtidigt som man lär sig om sin historia och utvecklar sin identitet

Det är många studenter som gått duodjeutbildningen på Samernas utbildningscentrum och många av dem som numera är etablerade slöjdare, i hela Sápmi.

– Samernas utbildningscentrum står för tradition, kunskap och kvalitet och skolan är också en viktig mötesplats för slöjdare och andra samer i det samiska samhället. Det är den traditionella kunskapen som är viktig. Vår uppgift är inte att förändra duodje, vi ska utbilda människor så de kan gå vidare med duodjen – med det traditionella som grund.


TEXT KATARINA HÄLLGREN

FOTO CARL-JOHAN UTSI

Anders Svonni
Anders Svonni
Anders Svonni
Anders Svonni

Fakta Anders Svonni

Ålder: 36.

Bor: Kiruna.

Familj: sambo och tre barn.

Gör: slöjdare som innehar gesällbrev i duodji.

Slöjdutbildningen på Sámi Åhpadusguovdásj/Samernas utbildningscentrum är indelad i två inriktningar: mjuk- och hårdslöjd och man kan välja att studera på heltid under ett eller två år.

Alla vuxna samer över 18 år som har gymnasieutbildning kan söka till Samernas utbildningscentrum och ansökan till slöjdlinjen görs genom ett personligt brev. Inga förkunskaper krävs.

I maj planeras ett jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum med utställningar av både tidigare studenter som nuvarande studenter. Jubileet ska uppmärksamma att duodjeutbildningen firar 50 år och att Samernas utbildningscentrum fyllt 80 år.

De samiska benämningarna på samisk slöjd och konsthantverk på de fem samiska språken på svensk sida av Sápmi är:

Duodji – nordsamiska
Duodje – lulesamiska
Duedtie/vætnoe – sydsamiska
Duojje – pitesamiska
Duöjje – umesamiska

Reportage

Religion

Hans sökande blev bok om samisk andlighet

2024-04-18
Fredrik Prost, 43, är nominerad till nordiska rådets litteraturpris med boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa. Boken beskri...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...