Bildspel

Renkalv

Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Foto: Fia Kaddik
Lättläst version av sidan

Rennäringen

Renskötsel är en central och mycket betydelsefull näring i det samiska samhället. Den är inte bara ett sätt att hitta en inkomst - den är också bärare av en lång kulturell tradition och en samisk identitet.

Renskötseln är intimt sammankopplad med den samiska kulturen och har traditioner mycket långt bakåt i tiden. Den har under tusentals år utvecklats från jakt på vildren till dagens renskötsel. Än i dag är det naturen som styr rennäringens rytm eftersom renen går på naturbete året runt. Det fria naturbetet är en förutsättning för en ekologiskt hållbar rennäring med långsiktigt friska djur. Människan/renskötaren är den som måste ta hänsyn till renen och naturen och inte tvärtom. Renskötarens uppgift är att vara renens beskyddare och skapa goda förutsättningar för att få utkomst av sin näring.

Inom varje samebys område strövar och flyttas renarna mellan olika betesmarker. Betesområdena har olika egenskaper som gör dem betydelsefulla för renskötseln vid olika tider på året. För att förflytta sig mellan de olika områdena använder renarna särskilda vandrings- och flyttleder som ofta är mycket gamla. I arbetet med renarna använder renskötarna även olika hagar för att samla, skilja, märka och/eller slakta renarna. Arbetet med renarna sker på djurens villkor där väder, vind och bete är avgörande.

Rennäringen är känslig för störningar både från andra markanvändare och rovdjur. På våren, i maj, när vajorna kalvar är det särskilt viktigt att renarna får vara ostörda. Även under andra perioder på året, till exempel vid flyttningar, är renen speciellt känslig för störningar. Det är skygga djur som lätt blir skrämda. Vid en trång passage, som över en väg, kan störningar göra att en hel hjord skingras, vilket leder till merarbete för renskötarna.

Samebyn

En sameby är inte en samling kåtor på ett fjäll. Nej, det är mer komplext än så. Samebyn är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen

Renmärke

Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Märket består av olika snitt i olika kombinationer  som skärs in i renens båda öron. Renmärket är personligt och följer oftast släktens märken, det innebär att grundsnitten är desamma men att mindre snitt markerar den enskilda ägaren i familjen.

Reportage

Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...