Lappkodicillen - samernas frihetsbrev
I mitten av 1700-talet drogs gränsen upp mellan Norge och Sverige. Då skrevs även ett tillägg till gränstraktaten som reglerade den gränsöverskridande renskötseln och gav samerna rätt att fritt röra sig över gränsen. Lappkodicillen har ibland kallats för samernas Magna Charta.
När Sverige och Norge kom överens om var gränsen skulle dras år 1751, skrevs ett gränstraktat. Till gränsöverenskommelsen gjordes ett innehållsrikt tilllägg på 30 paragrafer om de gränsöverflyttande samernas rättigheter – senare ofta kallad Lappkodicillen eller samernas Magna Charta. Gränsavtalet skulle säkra framtiden, åtminstone för den del av det samiska folket som berördes av gränsdragningen.
Gav rättigheter
Samerna skulle inte hindras att bedriva sina näringar och särskilt inte den gränsöverskridande renskötseln. Lappkodicillen gav gränsöverflyttande samer vissa rättigheter:
- Rätt att delvis välja medborgarskap
- Full neutralitet under krig
- Full rätt att bruka land och vatten i det andra landet mot liten avgift
- Rätt till renbete, vilket var det mest centrala
Vidare infördes bland annat en viss samisk egenförvaltning, det interna samiska rättssystemet Lapperetten, samt handelsrätt i Norge för de nordligast boende svenska samerna. Men lappkodicillen rör inte bara renbete. På den här tiden hörde Finland till Sverige och Norge till Danmark. En specialbestämmelse gav Utsjoki- och Enaresamerna full handelsfrihet i Norge för all framtid.
1800-talet
1809 blev Finland storfurstendöme under Ryssland. 1814 löstes Norge från Danmark och tvingades in i personalunion med Sverige. Men ingenting förändrades när det gällde Lappkodicillen. 1843 krävde Norge en kommission som skulle värdera kodicillen, ge förslag om inskränkningar och ersättningsansvar, men det blev verklighet först efter 40 år. 1883 kom "Felleskapsloven" som blev en lag i Norge men en förordning i Sverige. Då blev Lappkodicillen lagd åt sidan, men inte upphävd.
Gränserna stängdes
Från norsk sida har man hela tiden pressat på för att begränsa de renskötande samernas rättigheter i Norge. 1852 stängdes gränsen mellan Norge och Finland. 1889 stängdes gränsen mellan Sverige och Finland. 1905 upplöstes unionen mellan Norge och Sverige. Den första renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge ingicks 1919. Då begränsades de svenska samernas betesrätt i Norge starkt, vilket ledde till svåra förhållanden i norra Sverige (och tvångsförflyttningar av renskötande samer). Läs mer om gränser
Kodicillen gäller igen
1972-års renbeteskonvention innebar nya inskränkningar. Den skulle gälla i 40 år men eftersom Sverige och Norge inte kunde komma överens förlängdes den i några år. Den norska sidan ville ha ytterligare inskränkningar i rätten för svenska samers renar att beta i Norge, vilket Sverige inte gick med på. Oväntat nog gjorde Lappkodicillen från 1751 come-back år 2005 och gäller enligt svensk syn till dess att en ny renskötselkonvention har trätt i kraft.