Lättläst version av sidan

Drömmen om outtömliga rikedomar i norr

Gustav Vasa proklamerade 1542 att ”sådana ägor som obyggda ligga, höra Gud, oss och Sveriges krona till, och ingen annan”. Landet i norr betraktades som Sveriges koloni, vars rikedomar det gällde att utnyttja på alla sätt. Silverbrytningen i Nasafjäll 1634 innebar inledningen på en rad misslyckade gruvprojekt och inledde också exploateringen av Sápmis rikedomar.
1634 inträffade något som väckte liv i svenska statens drömmar om landet i norr som en outsinlig råvarukälla. Två personer, en av dem samen Peder Olofsson, meddelade att de hade hittat silvermalm i Nasafjäll inom Pite lappmark intill norska gränsen. För staten kom detta som en skänk från ovan. Silver betydde nämligen inkomster för den svenska staten som vid denna tid var djupt tyngd av krigsutgifter.

Tvångsarbete
Med Nasafjäll inleddes tjugofem år av svåra lidanden för både människor och djur. Redan året efter det att fyndet hade offentliggjorts, inleddes byggnationer och gruvbrytning i Nasafjäll. Samerna blev inte inkallade att tjänstgöra i gruvan eftersom de ansågs som svaga, ombytliga, tröga och ovana vid hårt arbete. Däremot skulle de sköta transporterna mellan gruvan och hyttan, en sträcka på sex mil. För detta fick de lön i form av vadmal, mjöl, salt, tobak och brännvin.

Motsträvighet
För samernas del inkräktade tvångsrekryteringen på deras eget arbete med renarna, på jakten och fisket men det fanns ingen möjlighet att vägra. I ett rättegångsprotokoll från 1660 berättar några arbetare om hur motsträviga samer behandlades: ”Vi bundo om dem ett par tömmar, stötte de utföre i forsen några resor och dem sedan uppdrogo, att vattnet gick dem utav munnen igen, såsom allt bruksfolket väl veterligt och kunnigt är”.

Flydde till Norge
För renarna var malmkörslorna ett tungt arbete. Det berättas att vägen mellan gruvan i Nasafjäll och hyttan i Silbojokk efter gruvbrytningen var kantad av vitnade renskelett. Följden av det hårda arbetet eller slaveriet blev att många samer flydde till Norge för att slippa plåga sig själva och sina djur.

Litet utbyte
Gruvdriften pågick i tjugofem år, men utbytet blev litet: 860 kg silver och 250 ton bly till kostnader som mångdubbelt översteg produkternas värde. 1659 kom en truppstyrka från Norge som plundrade och brände gruvan och hyttan, vilket innebar slutet på gruvdriften.

Sprida Guds ord
Axel Oxenstierna menade att Gud låtit silvermalmen bli funnen, för att Guds ord skulle spridas i lappmarken och skolor upprättas. Även när det blev uppenbart för myndigheterna att gruvan var ett misslyckande fortsatte ändå driften. Så skulle man kunna hålla samerna ”i sann gudsfruktan” så att de skulle lämna sin avgudadyrkan. Dessutom ansågs man att samerna skulle bli modigare om de umgicks med svenskar och starkare om de åt svensk mat.

Nya gruvor
Man skulle tro att myndigheterna skulle tveka att starta ett nytt företag i lappmarken med tanke på det skrala resultatet i Nasafjäll, men ingalunda. 1657 hade samen Jon Persson hittat silver i Kedkevare (nuvarande Silbbatjåhkkå) inom Lule lappmark. Han hade hållit tyst om fyndet, men när han blev uttagen till tjänst i Nasafjäll visade han fynden för att få frisedel. De nya fyndigheterna sågs som en välkommen ersättning för Nasafjäll och 1661 satte verksamheten igång. Även här skulle transporterna skötas av samer, vilket medförde att de rymde till Norge. Gruvbrytningen upphörde 1702. Av de många ton malm som bröts blev resultatet endast några kilo rent silver.

Reportage

Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...