Bildspel

Foto:Tor Lundberg Tuorda

Koloniseringen av Sápmi

Kolonisation är när en stat tar ett område som man inte äger i besittning. Kolonisation innebär ofta ett maktövertagande som inte är begränsat till land. Det handlar om en ojämn maktfördelning där kolonialmakten underordnar folket som lever i området. För samernas del har det traditionellt samiska området blivit koloniserat - av Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ryssland.

Trots skattskrivning och tvångskristnande betraktades samerna som oberäkneliga av svenska staten. Deras rörlighet som nomader var hotfull och de kunde inte säkra statens anspråk på territoriet i norr. För staten fanns då bara en utväg: svenska bönder borde flytta till ödemarken och odla upp den. En jordbrukande, bofast befolkning, visste man var man hade och gjorde att man kunde hävda territorialrätt till landet. Intresset från svenskarna för att flytta norrut var dock svagt.

Den kolonisationsprocess som inleds på 1300-talet uppmuntras av Gustav Vasa och av kungarna på 1600-talet. Under 1600-talet är Sverige ständigt i krig, särskilt mot de nordiska grannländerna och skattetrycket på samerna ökar. När silver upptäcks i Nasafjäll uttrycker kronan förhoppningar om att Norrland ska bli Sveriges Västindien, en alldeles egen koloni som ska ge nya resurser till ett kungarike som har dålig ekonomi.

”Jag behöver ingen koloni – jag har ju Norrland”
Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654)

Samerna drivs både norrut och västerut. Det uppstår ibland konflikter mellan nybyggare och samer om fiskerätt och betesmarker. På 1700-talet vinner samer, men på 1800-talet får oftast nybyggarna rätt i tingsrätten, eftersom de är bosatta och odlar marken, vilket anses vara mer värt. Då hade kolonisationen fått ny styrka. Det är födelseöverskott och brist på jord och människor söker nya försörjningsmöjligheter. Teknikutveckling och bättre kommunikationer gör att man enklare kan utvinna eftertraktade naturtillgångar som silver, järnmalm, vattenkraft och skog.

Kolonialstaten rättfärdigar övertagandet av land och naturresurser genom attbeskriva samerna som primitiva vildar som är dömda att gå under. I rasbiologins spår ses samerna som ett lägre stående folk som behöver kontrolleras och styras av majoritetssamhället för sitt eget bästa.

Herman Lundborg som grundade det rasbiologiska Institutet i Uppsala 1922,skrev redan 1919:

”...det är självklart att svenskarna, såsom förhållandena gestaltar sig i nutiden, ej längre kunna stå till svars med attlåta Lappland nu som förr ligga nästan i händerna på ett fåtaligt nomadfolk. Riketsvälstånd och säkerhet fordrar ett bättre tillvaratagande av naturrikedomarna i enna del av landet. Dessa rent svenska intressen gå mången gång i en annan riktning är nomadernas. Det blir då de senares lott att ge vika.”

I vår tid gäller kampen de arktiska områdena. Många länder är intresserade av de naturresurser som finns i och under havet och i fjällkedjan. Utländska bolag söker efter malmfyndigheter och får tillstånd att provborra i känsliga områden. Allt detta sätter stor press på det samiska samhället och särskilt på de familjer som lever av renskötsel och andra traditionella näringar och känner att deras livsunderlag gungar under fötterna.

Sverige räknas inte som något ”riskland” när det gäller mänskliga rättigheter och det finns inga etiska riktlinjer som innebär att särskild hänsyn ska tas till urfolket samerna. Inte heller har internationella överenskommelser ännu införts i svensk lagstiftning i någon större utsträckning.
Att Sverige har en kolonial historia är överraskande för många. Det första steget är att bli medveten om vad som faktiskt har hänt och lära sig mer om samernas och Norrlands historia.

Litteratur

Stulet land. Svensk makt på samisk mark. Författare: Lundmark, Lennart
Ordfront 2008.  ISBN: 9789174419870

Tusen år i Lappmarken
Författare: Tomas Cramer och Lilian Ryd
Ord och visor förlag ISBN: 9789186621308

Lappmarksplakatet

Hur skulle man då bära sig åt för att locka nybyggare norrut?

Lösningen blev Lappmarksplakatet som kom 1673. Där stadgades att den som bosatte sig i lappmarken skulle få 15 års skattefrihet och slippa gå ut som soldat i krig.
Det sistnämnda var säkert inte ett dåligt löfte, för vid den här tiden låg Sverige ofta i krig. Eftersom samernas bidrag till statskassan ansågs som väsentligt, stadgades att nybyggarna inte fick störa samerna i deras näringsutövning och inte heller ta upp mark på deras lappskatteland, utan bara på sådant land som ansågs som obrukat.

Lappmarksreglementet

Så småningom förstod man från statligt håll att det var nödvändigt att klarlägga näringsfördelningen mellan nybyggare och samer.

1749 kom därför lappmarksreglementet. I det fastslogs att nybyggaren i första hand skulle ägna sig åt odling och kreaturshållning. För att han inte skulle inkräkta för mycket på samernas näring, skulle han inte ägna sig alltför mycket åt jakt, däremot hade han rätt att fiska i de samiska fiskevattnen. Jakt- och fiskerättigheterna sträckte sig i en halv mils radie runt nybygget, men slåtterängarna fick innehas på längre avstånd. Nu öppnades nybyggesrättigheterna även för samerna.


De styrande ansåg att samer och nybyggare utan problem skulle kunna leva sida vid sida, eftersom de skulle idka olika näringar. Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel och nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. I verkligheten gick det inte att livnära sig enbart på odling i det karga klimatet.

Reportage

Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...