Bildspel

Samer på besök till Jonas och Lars affär i Västpågårn på Kils i Storhaga, Ljusdal

Skogssamerna i de mellansvenska skogarna

I de lavrika skogarna i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland och är troligt att det bedrivits skogsrenskötsel av sockenlapparnas förfäder ända fram till början av 1800-talet. De levde av jakt, fiske och renskötsel i de mellansvenska skogarna.  I mitten av 1600-talet inledde svenska myndigheter försök av att jaga bort dem, norrut till Lappmarken. I nästan 200 år skulle kampen att fördriva dessa samer pågå.
Det första försöket att fördriva samerna börjar i Järvsö, Hälsingland. Vid landstiget 1645 beordras länsmännen att driva ut alla samer som kommer till deras socknar. Beslutet följs av liknande beslut i andra socknar och i Söderhamn uppmanas bönderna i att de ska ange samerna för länsman.  Försöken är många men inte helt lyckosamma så 1720 skärps tonen ytterligare, det utgår en kunglig förordning som förnyas den 1723 som säger att samer som befinner sig utanför lappmarken omedelbart ska skickas bort.

Det går heller inte så bra, för samerna blir fortfarande kvar. De har renar och lever som de alltid gjort. Men nu börjar ett allt större missnöje sprida sig. Konkurrensen om viltet ökar och samerna som till stor del lever av jakten ska till varje pris bort, dessutom är kyrkan oroliga för samernas själavård.  Den 22 oktober 1729 skriver landshövdingen Danckwardt i Falun till samtliga befallningsmän i länet, att samerna ska föras samman och sedan deporteras via Gästrikland vidare norrut.

Oron hos samerna sprider sig och de framför i skrivelser till myndigheterna att de inte kan se en framtid i Lappmarken där de inget äger, aldrig har befunnit sig och framförallt inte kan se att de skulle kunna försörja sig. Bönderna i Dalarna börjar även de protestera, de behöver samerna och deras kunskaper och vädjar att ”få behålla en eller annan lapp”. Däremot i Hälsingland anser bondebefolkningen att samerna ska fördrivas och om inte det är möjligt så ska samerna tjänstgöra hos dem.

 

Beroendeförhållandet mellan samerna och bönderna går inte att ignorera. Myndigheterna beslutar sig för att gå bönderna till mötes och ställer som krav att samerna ska bli bofasta, uppfostra sina barn i en kristendom och att de inte ska ägna sig åt olovlig jakt.

På 1750- talet blir skogssamerna i Hälsingland och Gästrikland mer bofasta. De som redan tvingats att bli sockenlappar behåller sina renar och bedriver småskalig renskötsel. Kring 1830-talet upphör skogsrenskötseln helt. Trots att de slutar med renskötsel lever de som egen etnisk grupp sida vid sida av bönderna och de kallas nu sockenlappar.  De försörjer sig på sitt hantverkskunnande och tar hand om de sysslor bönderna inte vill åta sig som till exempel hästslakt.

Sockenlappen och hans familj lever så här ända fram till industrialiseringens början när efterfrågan på deras hantverksprodukter minskar och hästslakten sker av bönderna själva. 

Anna Skielta

Relaterat

Litteratur
Hästslaktare och korgmakare- resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar av Ingvar Svanberg

Intressant

Carl von Linne mötte samer med ett 70-tal renar på en resa 1732, i Jättendal , Hälsingland. Samerna han mötte berättade att ”vid havssidan var de födda och här vilja de dö”.


Kjolväska med tenntrådsbroderi från Svärdsjö och redskap för att dra tenntråd som tillhört samen Lars Hägg från Svärdsjö. Finns på Dalarnas museum i Falun.

Mycket tyder på att de tennbroderier som återfinns i Dala- och Hälsingedräkter är ett arv från den samiska kulturen.


1762 gör den en tyska bergmästaren Schreber en resa i Dalarna och möter grupp samer med 120 renar som vallas i skogen. Han berättar att renarna drivs hem varje kväll för att mjölkas. Det finns fler berättelser om samer, kåtor och renar och så sent som 1800-talet erinras det att samer med renar fördrevs från socknar i Gästrikland.


Samer på besök till Jonas och Lars affär i Västpågårn på Kils i Storhaga, Ljusdal.

Reportage

Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...