Hur Per Larson förlorade fiskesjön

Eftersom samerna följde sina renhjordar mellan betena kunde de inte bevaka sina marker året runt och många fick se hur deras gamla skatteland togs över av inflyttade nybyggare. Skattelanden låg för det mesta i anslutning till fiskevatten och dessa var begärliga för nybyggarna. Särskilt under de första åren i lappmarken var nybyggaren beroende av fisket.
Begärliga var också de vallar där samerna höll sina renhjordar under sommaren och hösten då renarna mjölkades. Renhjordens tramp och spillning gjorde att vallarna fick frodig vegetation.

Per Larson
Samen Per Larson hade tillsammans med sina söner skatteland vid sjön Lappträsket (Tjaktjejaur) i Arvidsjaurs socken. På 1760-talet hade Per Larson försökt få det inregistrerat som nybygge, men myndigheterna hade inte godkänt det. År 1769 fick en nybyggare tillstånd att slå sig ned vid sjön, vilket samerna trots protester inte kunde förhindra. Myndigheterna ansåg att nybyggarens husbehovsjakt och fiske inte skulle konkurrera ut samerna.

Fiskeintrång
Året därpå kom ytterligare en nybyggare till Lappträsket. Samma år klagade Per Larson och hans söner till hovrätten på att nybyggaren gjort intrång i fisket och rätten konstaterade att så varit fallet. Rätten fastslog att nybyggaren endast skulle få använda en enda notvarp och böta om han överskred detta.

Kvarnbygge
Tre år senare vände sig samerna åter till tinget. Nybyggarna hade överträtt sina fiskegränser och dessutom börjat bygga en kvarn i Lappträskbäcken, så att inte fisken kunde ta sig fram. Nybyggarna ålades i rätten att riva kvarnen. Vid nästa års ting stämde Per Larsson åter nybyggarna vid tinget. De hade inte rivit kvarnen och dessutom förstört hans fiskegarn. Åter fick han rätt emot nybyggarna.

Rättegångar
Sedan avlöste rättegångarna varandra under åren, men i fortsättningen blev det nybyggarna som segrade. Visserligen höll rätten fortfarande på samernas fiskerätt, men när det gällde kvarnbygget fick nybyggarna tilllåtelse att låta den vara kvar.

Vattensänkning
År 1785 fick nybyggarna dessutom tillstånd att fördjupa Lappträskbäcken, för att sänka vattennivån i sjön. På så sätt skulle de utöka ängsmarken. När samerna opponerade sig gav myndigheterna dem visserligen rätt, utdikningen skulle förstöra fisket, men det ansågs som viktigare att jordbruket utvecklades. Myndigheterna hänvisade Per Larson till andra fiskevatten på hans skatteland. Mycket riktigt försämrades fisket. Lappträsket som hade varit det bästa fiskevattnet på skattelandet blev fattig på fisk och samerna blev tvungna att flytta sitt huvudviste från Lappträsk.

Reportage

Sápmi i skolan

Sápmi i skolan

2025-01-23
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i...
Samhälle

Julkalendern belyser Sápmis heligaste

2024-11-27
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén st...
Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28
Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...
Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...
Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...