Bildspel

Rasbiologiska Institutet hade en egen monter vid Stockholmsutställningen 1930 med sina bilder av landets ”raser”. Foto: Leif Åberg.

Långa skallar och korta samer

För 100 år sedan delades människor in i långskallar och kortskallar. Samerna var kortskallar och därmed ansedda som en lägre stående ras. Skallmätningarna utfördes av Statens rasbiologiska institut som fanns kvar ända till slutet av 50-talet.
Under 1700-talet uppstod det olika teorier om mänsklighetens utveckling. De utvecklades efterhand till uppfattningar om att människor befann sig på olika kulturnivåer. De så kallade primitiva folken, dit bland annat samer räknades, ansågs ha stannat kvar på en lägre utvecklingsnivå. Den som nått längst i utvecklingen var den vite civiliserade européen. Med tiden blev det vanligt att gruppera människor i olika raser med olika rasegenskaper.

På 1830-talet gjordes mätningar på arkeologiskt material och av kranier från samer och andra skandinaver, syftet var att fastställa vilket folkslag som var Sveriges urbefolkning. Samer ansågs vara det äldsta folkslaget i Skandinavien. Ett par årtionden senare utvecklades en metod att mäta skallar på levande människor. Människor indelades i två olika typer; kort- och långskallar. Det ansågs att kortskallarna var Europas urbefolkning och långskallarna hade kommit senare och trängt undan kortskallarna. Till de kortskalliga folken räknades bland annat samer.

Mot slutet av 1800-talet ifrågasattes kortskallarnas utbredning och att de utgjorde den äldsta befolkningen i Europa. Nu började uppfattningar om raser och rasegenskaper bli alltmer framträdande. Till de olika formerna på skallarna tilldelades nu olika egenskaper. Kortskallarna ansågs vara sämre än långskallarna vilka ansågs vara högre stående. Under senare delen av 1800-talet kom rastänkandet att bli en del av den vetenskapliga och politiska debatten. Det ansågs att rasegenskaperna var medfödda och bestående. Den ”germanska” rasen bedömdes vara den ras som var överlägsen alla andra raser,

I Uppsala inrättades ett speciellt organ för den rasbiologiska forskningen i Sverige, Statens rasbiologiska institut. Verksamheten startade år 1922. Centralt i verksamheten var studier i vad som kallades rashygien och dokumentation av den svenska befolkningen. Rashygien var internationellt utbrett, bland annat bildades i Stockholm år 1909 ”Svenska sällskapet för rashygien”. Det ansågs inte vara bra för mänsklighetens utveckling och fortlevnad när raser blandades. Det kunde skapa svaga individer med exempelvis dåliga karaktärer. Och människor med dåliga anlag skulle inte få fortplanta sig.

Herman Lundborg utsågs till att leda verksamheten, vilket han gjorde fram till år 1935. Lundborg hade under 1910-talet gjort sig känd som rasbiolog genom sina mätningar och undersökningar av den svenska och samiska befolkningen. Lundborg bedrev under sin tid vid institutet sin verksamhet främst i de nordliga delarna av Sverige. Undersökningarna, som gick under namnet ”Lappundersökningen”, ingick inte i institutets egentliga verksamhet.

Eftersom en stor del av befolkningen i norra Sverige var en blandning av samer, svenskar och finnar fångade det Lundborgs intresse. Han ville hitta bevis på vilka förödande följder rasblandningar kunde få. Både barn och vuxna blev noggrant mätta och undersökta och även fotograferade. Lundborgs forskning kritiserades eftersom att han inte kunde redovisa några egentliga resultat.

Under 1930-talet började den rasbiologiska och rashygienska verksamheten att tappa mark. När Herman Lundborg gick i pension avslutades den rasbiologiska verksamheten vid institutet. År 1958 övergick Statens rasbiologiska institut i Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...