Tredskodomar i renbetestvister

En tredskodom kan meddelas av en domstol när en av parterna i en tvist inte svarar eller inte inställer sig i rätten på utsatt tid. Den andra parten vinner då målet utan att domstolen prövat sakfrågan. Att gå in i en rättsprocess gällande rätten till vinterbete har många gånger visat sig vara tidskrävande och kostsamt. I vissa tvister har samebyarna valt att försvara sig, vilket resulterat i stora skulder till långivare. I andra fall har resurser saknats och samebyarna har därmed tvingats acceptera tredskodomar.

Idre Nya Sameby fick en tredskodom emot sig i Mora tingsrätt 2001, eftersom att de inte hade ekonomiska resurser till att delta i en rättsprocess. Samebyn hade redan då stora skulder för rättegångskostnader i Härjedalsmålet som pågått sedan 1990 och som ännu inte var avslutat. Följden av tredskodomen blev att samebyn förlorade renbetesrätten på marker inom Älvdalens kommun utan att domstolen faktiskt utrett frågan. 2002 blev Gällivare skogssameby och Udtja sameby på ett liknande sätt av med renbetesrätten på ett område mellan Boden och Luleå. Inte heller de ansåg sig ha råd att driva en rättsprocess som potentiellt skulle kunnat pågå i flera år.

Lagstiftningen kring den samiska rätten till vinterbetesmarker har visat sig komplicerad och svår att utreda. De på senare tid uppmärksammade renbetestvisterna har därför tagit mycket lång tid: Nordmalingsmålet pågick i 12 år och 6 månader, Härjedalsmålet tog 13 år och 7 månader. Domstolarna har i många fall haft svårt att värdera bevisningen, då lagarna varit svåra att tolka. Rennäringslagen definierar inte vinterbetesmarkerna geografiskt, utan säger endast attvinterbete är tillåtet ”där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året”. Bevisbördan ligger på samebyarna: det är deras skyldighet att visa att renskötsel bedrivits ostört i ett område under en så lång tid att sedvanerätt kan anses ha upparbetats.

I många fall är dokumentationen av renbete,av naturliga skäl, knapphändig eller obefintlig och det krävs stora resurser för att bedriva sådant forskningsarbete. Detta gör att samebyar tvingas ge upp och acceptera tredskodomar, eller blir tvungna att skriva avtal med markägare för att klara sig undan massiva rättegångskostnader. I de rättstvister där samebyarna valt att försvara sin renbetesrätt har kostnaderna finansierats bland annat genom lån från Samefonden. Samebyarna i Härjedalsmålet lånade nästan 16 miljoner kronor och samebyarna i Nordmalingsmålet har fortfarande stora skulder, trots att de vann denna process.

Sverige har kritiserats internationellt för detta system, där oklar lagstiftning och omvänd bevisbörda systematiskt placerat samebyarna i juridiskt och ekonomiskt underläge. FN:s rasdiskrimineringskommitté har uppmanat Sverige att ge samebyarna tillgång till rättshjälp och ändra lagstiftningen till att kräva ömsesidig bevisbörda. Domare i Europadomstolen har också riktat kritik mot att samebyarna ensamma bär bevisbördan, att det påtvingade samebysystemet diskvalificerar samebyarna från rättshjälpsamt att samebyarna tvingas finansiera sitt försvar med lån ur sin egen fond.

Att få en tredskodom emot sig har närmast oåterkalleliga konsekvenser, då det enda sättet upphäva en sådan dom är genom att begära resning. Det krävs mycket speciella omständigheter för att en resning ska beviljas och det sker mycket sällan. Risken är därför överhängande att samebyar som drabbats av tredskodomar därför har förlorat sin renbetesrätt permanent, trots att domstolarna aldrig ens har prövat frågan.

Ol-Ánte Sikku
 

Begrepp och förklaringar

Vinterbetesmarker – marker för renbete som nyttjas under perioden 1 oktober – 30 april. Rennäringslagen skiljer dessa marker från åretruntbetesmarker.

Nordmalingsmålet – en tvist mellan markägare och samebyar i Högsta Domstolen gällande rätten till vinterbetesmarker i Nordmalings kommun. Målet avgjordes 2011.

Härjedalsmålet – en tvist mellan markägare och samebyar gällande rätten till vinterbetesmarker i Härjedalen. Hovrättens dom vann laga kraft 2004.

Samefonden – en fond som förvaltas av Kammarkollegiet och som bland annat består av diverse ersättningar för intrång på samisk mark. Fonden delar ut bidrag för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer.

Europadomstolen – internationell domstol som bevakar att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna följs. Domstolen kan inte ändra på nationella domstolars domar, men stater vill ogärna bli dömda i Europadomstolen.

Resning – Ett speciellt rättsmedel som innebär att ett avgjort rättsfall kan tas upp igen om nya omständigheter tillkommit sedan domen föll. En högre instans måste bevilja resningen, vilket händer mycket sällan.
 

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...