Tredskodomar i renbetestvister

En tredskodom kan meddelas av en domstol när en av parterna i en tvist inte svarar eller inte inställer sig i rätten på utsatt tid. Den andra parten vinner då målet utan att domstolen prövat sakfrågan. Att gå in i en rättsprocess gällande rätten till vinterbete har många gånger visat sig vara tidskrävande och kostsamt. I vissa tvister har samebyarna valt att försvara sig, vilket resulterat i stora skulder till långivare. I andra fall har resurser saknats och samebyarna har därmed tvingats acceptera tredskodomar.

Idre Nya Sameby fick en tredskodom emot sig i Mora tingsrätt 2001, eftersom att de inte hade ekonomiska resurser till att delta i en rättsprocess. Samebyn hade redan då stora skulder för rättegångskostnader i Härjedalsmålet som pågått sedan 1990 och som ännu inte var avslutat. Följden av tredskodomen blev att samebyn förlorade renbetesrätten på marker inom Älvdalens kommun utan att domstolen faktiskt utrett frågan. 2002 blev Gällivare skogssameby och Udtja sameby på ett liknande sätt av med renbetesrätten på ett område mellan Boden och Luleå. Inte heller de ansåg sig ha råd att driva en rättsprocess som potentiellt skulle kunnat pågå i flera år.

Lagstiftningen kring den samiska rätten till vinterbetesmarker har visat sig komplicerad och svår att utreda. De på senare tid uppmärksammade renbetestvisterna har därför tagit mycket lång tid: Nordmalingsmålet pågick i 12 år och 6 månader, Härjedalsmålet tog 13 år och 7 månader. Domstolarna har i många fall haft svårt att värdera bevisningen, då lagarna varit svåra att tolka. Rennäringslagen definierar inte vinterbetesmarkerna geografiskt, utan säger endast attvinterbete är tillåtet ”där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året”. Bevisbördan ligger på samebyarna: det är deras skyldighet att visa att renskötsel bedrivits ostört i ett område under en så lång tid att sedvanerätt kan anses ha upparbetats.

I många fall är dokumentationen av renbete,av naturliga skäl, knapphändig eller obefintlig och det krävs stora resurser för att bedriva sådant forskningsarbete. Detta gör att samebyar tvingas ge upp och acceptera tredskodomar, eller blir tvungna att skriva avtal med markägare för att klara sig undan massiva rättegångskostnader. I de rättstvister där samebyarna valt att försvara sin renbetesrätt har kostnaderna finansierats bland annat genom lån från Samefonden. Samebyarna i Härjedalsmålet lånade nästan 16 miljoner kronor och samebyarna i Nordmalingsmålet har fortfarande stora skulder, trots att de vann denna process.

Sverige har kritiserats internationellt för detta system, där oklar lagstiftning och omvänd bevisbörda systematiskt placerat samebyarna i juridiskt och ekonomiskt underläge. FN:s rasdiskrimineringskommitté har uppmanat Sverige att ge samebyarna tillgång till rättshjälp och ändra lagstiftningen till att kräva ömsesidig bevisbörda. Domare i Europadomstolen har också riktat kritik mot att samebyarna ensamma bär bevisbördan, att det påtvingade samebysystemet diskvalificerar samebyarna från rättshjälpsamt att samebyarna tvingas finansiera sitt försvar med lån ur sin egen fond.

Att få en tredskodom emot sig har närmast oåterkalleliga konsekvenser, då det enda sättet upphäva en sådan dom är genom att begära resning. Det krävs mycket speciella omständigheter för att en resning ska beviljas och det sker mycket sällan. Risken är därför överhängande att samebyar som drabbats av tredskodomar därför har förlorat sin renbetesrätt permanent, trots att domstolarna aldrig ens har prövat frågan.

Ol-Ánte Sikku
 

Begrepp och förklaringar

Vinterbetesmarker – marker för renbete som nyttjas under perioden 1 oktober – 30 april. Rennäringslagen skiljer dessa marker från åretruntbetesmarker.

Nordmalingsmålet – en tvist mellan markägare och samebyar i Högsta Domstolen gällande rätten till vinterbetesmarker i Nordmalings kommun. Målet avgjordes 2011.

Härjedalsmålet – en tvist mellan markägare och samebyar gällande rätten till vinterbetesmarker i Härjedalen. Hovrättens dom vann laga kraft 2004.

Samefonden – en fond som förvaltas av Kammarkollegiet och som bland annat består av diverse ersättningar för intrång på samisk mark. Fonden delar ut bidrag för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer.

Europadomstolen – internationell domstol som bevakar att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna följs. Domstolen kan inte ändra på nationella domstolars domar, men stater vill ogärna bli dömda i Europadomstolen.

Resning – Ett speciellt rättsmedel som innebär att ett avgjort rättsfall kan tas upp igen om nya omständigheter tillkommit sedan domen föll. En högre instans måste bevilja resningen, vilket händer mycket sällan.
 

Reportage

Religion

Hans sökande blev bok om samisk andlighet

2024-04-18
Fredrik Prost, 43, är nominerad till nordiska rådets litteraturpris med boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa. Boken beskri...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...