Skattefjällsmålet

Skattefjällsmålet från 1981 var en tvist mellan ett antal jämtländska samebyar och den svenska staten kring äganderätten till de så kallade skattefjällen. Tvisten prövades i tingsrätt, hovrätt och slutligen i Högsta Domstolen (HD). Skattefjällsmålets dom har haft stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlats av domstolar och myndigheter de senaste decennierna.

Den dåvarande rennäringslagen utgick ifrån premissen att de svenska fjällmarkerna ägdes av staten, men uppläts till samebyar för renbete inom angivna områden eller där renskötsel bedrivits ”av ålder”. Samebyarna ville dock pröva ifall de på rättsliga grunder hade äganderätt på markerna, eftersom de ensamma och under lång tid brukat markerna. I andra hand, ifall domstolen kom fram till att staten ägde skattefjällen, ville samebyarna få prövat ifall de hade starkare rättigheter till dessa marker än vad som kunde uttolkas av rennäringslagen.

Högsta Domstolen kom fram till att samebyarna varken hade äganderätt till skattefjällen eller några rättigheter utöver vad som angavs i lagen. I början betraktades detta som ett stort nederlag för både de berörda samebyarna och för det samiska folket, men denna syn har över tid förändrats. Högsta Domstolen gjorde nämligen vissa principuttalanden i sin dom som senare har kommit att få stor betydelse i arbetet att fastställa och tydliggöra den samiska bruksrätten till mark och vatten.

HD konstaterade att renskötselrätten vilade på civilrättslig grund och tillhörde det samiska folket kollektivt. Det fastslogs därför att renskötselrätten skulle betraktas som en rätt att bruka markerna som var likställd med den grundlagsskyddade äganderätten (regeringsformen 2:18). Uttalandet var principiellt viktigt, då det klargjorde att samernas kollektiva renskötselrätt vilade på en stabilare grund än bara enkel lagstiftning eller avtal.

HD kom också fram till att renskötselrätten baserades på urminnes hävd, enligt de kriterier som uppställdes i den gamla jordabalken. Domstolen ansåg att kriterierna inte uppfylldes i de områden som Skattefjällsmålet gällde, men nämnde att områden i de nordligare delarna av landet troligen mötte kraven. Resonemanget förklarades dock inte djupare än så, eftersom domstolen som princip bara ska behandla det aktuella rättsfallet. Det har förenklat uttryckts att samebyarna förlorade i sak, men att det samiska folket ändå vann en principiell delseger, tack vare de klargöranden som domstolen gjorde.

Följderna av Högsta Domstolens utslag blev att rennäringslagen ändrades. I första paragrafen lades det till att rätten […] tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd”. De följande decennierna grundades många domar i tvistemål som gällt samers renskötselrätt på de slutsatser som drogs av HD i Skattefjällsmålet. Sedan dess har därför målet haft stor betydelse för hur den samiska renskötselrätten tolkats i domstolar.

Text: Olov Anders Sikku

Begrepp och förklaringar

Jordabalken – en del av Sveriges lag. När den gjordes om 1972 avskaffades begreppet urminnes hävd, vilket innebär att ingen ”ny” urminnes hävd kan skapas.

Äganderätten – Grundlagsskyddad rättighet som innebär ingen kan fråntas sin egendom utan starka skäl och skälig ersättning. Den samiska bruksrätten till renbetesmarker är likställd med äganderätten.
 

Intressant

Urminnes
hävd
Ett juridiskt begrepp som betyder att rättigheter förvärvats genom att någon ohindrat brukat marken så länge att ingen längre minns hur man kom över den.

Skattefjäll
Områden som samer nyttjade och betalade skatt för. Beskattningen försvann när första renbeteslagen stiftades 1886 och skattefjällen införlivades i samebyar.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...