Bildspel

Inger Zachrisson är docent i arkeologi misstänkte att gravarna i Vivallen var samiska och att det kanske även fanns en boplats i närheten, vilket visade sig var helt korrekt. Foto: Gun- Britt Aagård
2017-10-30

Vivallen - upptäckten av en samisk boplats

På Vivallen nära Funäsdalen i Härjedalen låg en samisk boplats med gravar, från vikingatid (750-1050 e.Kr.) och senare. Den har kommit att spela en nyckelroll för sydsamisk identitet. Samer fanns då från Atlanten i väst till Vita havet i öst. De var bosatta längre söderut än idag i Skandinavien.

Platsen ligger i skogen under fjället Skarvarna. Här fanns en fäbod sedan 1600-talet. Fäbodar lades ofta på platser där renarna gödslat marken under hundratals år. Vid 1900-talets början fanns här ett litet hemman. Hösten 1909 skulle ägaren till det gräva en jordkällare. Då träffade han på skelettrester och bronsspännen. Han meddelade handlaren Erik Fundin i Funäsdalen, som sände fynden till Historiska museet i Stockholm.

Men först 1913 kom arkeologen Gustaf Hallström och grävde ut platsen. Två rader med 20 tättliggande gravar från 1000-1100-talen kom fram. Hallström skriver om typiskt samiska pilspetsar och näversvepningar på samiskt vis, men han tolkade Vi- i namnet som ’helig plats’ av nordiskt slag – istället för ’vide’, som det betyder.

Tiden gick. Jag arbetade med samiska offerplatser från vikingatid-tidig medeltid i norra Sverige. Man trodde då att samerna aldrig funnits söder om norra Jämtland i äldre tid. Av en slump råkade jag se på fynden från Vivallen i magasinet i Historiska museet, där jag arbetade. Jag blev alldeles stum: det här var ju precis samma slags föremål som i offerplatsfynden. Gravarna på Vivallen måste helt enkelt vara samiska!

Jag mötte en norsk kollega, som anade att samer funnits på vikingatiden i sydöstra Norge. 1984 började vi söka efter den boplats som jag var säker på måste finnas nära gravarna på Vivallen. Vi karterade området och tog upp jordprover var tionde meter, för att se hur hög fosfathalt de hade. På två ställen i skogen cirka 50 meter från gravarna var värdena skyhöga. Där fanns kol, som vi kunde ta prover av för kol 14-dateringar.

Det ena provet var från 800-talet e.Kr., och blev en torvkåta med en eldstad av flata stenar, en typiskt samisk aernie. I den låg stora obrända, märgkluvna renben, kanske offer till gudinnan Saaraahka, som bodde i härden. Kvinnor utförde sådana offer i och vid kåtan. Det rör sig troligen om tamren.

En annan härd av samma slag upptäckte vi också, likaså med stora obrända renben; den är från1200-talet. Kol 14-dateringar på benen stämde överens med kolproven.

Den andra platsen var från 1000-talet, ett lager skörbränd sten, spruckna efter kraftig upphettning. Med hjälp av heta stenar kunde mat kokas i en skinnlägel eller ett träkärl. Där fanns också ben av ren och get samt ett stycke smidesslagg. Man kan ha smitt järn här och hållit tamren och getter. Med hjälp av georadar (markradar) fann vi en grav till, nära de andra och samtida med dem. I den hade en ung kvinna begravts.

Här har bott välbärgade samer med goda kontakter med nordiskt samhälle och österut. De många importerade föremålen talar för att man producerat ett överskott, troligen dyrbara pälsverk. Samerna var sedan gammalt specialister på att fånga pälsdjur och bereda skinn, med egna metoder och redskap. Högklassiga pälsverk var den tidens hårdvaluta, en förutsättning för nordiska stormäns och kungars makt och rikedom. Samer fick ekonomisk betydelse och makt. Handel, giftermål, utbyte av specialister förenade folken. Men samerna hade sina egna språk och sin egen religion.

I den rikaste graven på Vivallen låg skelettet av en man, den äldste av dem här, omkring 50 år. Han har burit plagg av ylle och linne, märkligt nog en bandkantad tunika och ett halsband med glaspärlor – sådant som nordiska kvinnor i Birka i Mälaren bar under 800-900-talen. Till det ett typiskt mansbälte med bronsbeslag. Var det en nåjd, en schaman?

En annan man har fått med sig tolv pilar med spetsar av järn av en östlig typ i ett pilfodral. Skaften var av björk, hade styrfjädrar och var lindade med näver. Åtta norska silvermynt från 1066-1093 e.Kr. låg i två börsar av skinn tillsammans med eldstål, eldslagningsflintor och fnöske. En livrem var av getpäls, med delar av gjuten brons av östliga typer. Ett stort bryne och två bultlåsnycklar av järn kan ha hängt där. Ett hänge av bronsbleck, typiskt för samisk kultur, låg också i graven, liksom en kniv och olika redskapav järn.Den döde har varit klädd i den internationella mansdräkten av ylletyg av minst två olika kvaliteter. Pälsverk fanns också i graven.

Bland kvinnorna märks en flicka, 12-14 år. Hon har burit 22 dyrbara pärlor om halsen. En var av bärnsten, de andra av brons, tenn, bergkristall och glas. Två guldfolierade glaspärlor är från Orienten. Det är den enda kvinnograven med ett importerat bronsspänne – men fästat i skinn och inte i tyg. Kvinnorna på Vivallen har haft samiska dräkter av skinn och päls, med långbyxor.

De samiska barnen kan under vikingatid ha haft en bättre ställning än barnen i det nordiska samhället. Barnen på Vivallen har begravts som de vuxna. Tandslitaget visar att människorna på Vivallen främst levt av animalisk föda, kött och mjölkprodukter. De hade ingen karies.

Inger Zachrisson, docent i arkeologi

 

Relaterat

Litteratur:
Möten i gränsland. Samer och germaner i Mellanskandinavien. Red. I. Zachrisson. Monographs 4, Statens historiska museum. Stockholm 1997.

Vivallen-fynd är utställda på Historiska museet i Stockholm och på Fjällmuseet i Funäsdalen.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...