Bildspel

Nils Thomasson med sin fru Lucia som mjölkar renar. Foto: Nils Thomasson, Jamtlis bildarkiv
2013-06-14

Samefotografen Nils Thomasson

Nils Thomasson har med sina fotografier skapat en ovärderlig skatt. Hans bilder berättar en historia som för många är okänd eller bortglömd. Samtidigt har hans verksamhet och fotografier betytt mycket för självkänslan inom den samiska rörelsen. I en tid när ”lappar” ansågs mindervärdiga tvekade han aldrig att visa sin starka samiska identitet.
Det finns en bild från ett kungligt besök, sannolikt i Östersund. Gustaf den V träder ut ur en byggnad i majestätisk uniform för att möta folket. I främsta åskådarledet står ett stort antal barn. Men det är inte kungen de nyfiket och storögt granskar, utan nästan alla tittar på fotografen. Kolten, lappmössan och lådkameran väckte uppmärksamhet var han än befann sig.

De många bilder som finns på Thomasson själv vittnar om att han bar sina samiska kläder med stor värdighet, men samtidigt på ett lättsamt, ledigt och vardagligt sätt.
– Hans samiska identitet blev med åren allt starkare markerad, konstaterar sonen Lars Thomasson.

Nils tillhörde inte de aktivister som stod i främsta ledet när det gällde att kämpa för samernas rättigheter, men han fanns alltid med i bakgrunden med sina bilder och sitt engagemang.
– Han deltog i samiska aktioner både på läns- och riksplanet i viktiga same- och renskötselfrågor, berättar Lars Thomasson.
I en nekrolog 1975 skrev israel Ruong att ”Nils Thomasson var den siste i det gamla gardet av samiska förkämpar för sitt folk.”

Det var främst som fotograf som Nils Thomasson blev känd och uppskattad. Han var född 1880 och efterlämnar en enastående bildsamling både när det gäller kvantitet och kvalitet. Uppmuntrad av både fadern och Kirunafotografen Borg Mesch utbildade han sig tidigt till fotograf. Den första ateljén inrättade han i hemmet i den lilla byn Svedje i Myssjöbygden i Jämtland. Senare förlade han sin verksamhet till Åre.

Till en början handlade det mycket om porträttfotografering. Det förblev stommen i verksamheten, men parallellt med detta genomkorsade han Jämtland och Härjedalen med sin otympliga utrustning, i ett län med stora avstånd och bristfälliga kommunikationer. Inget motiv tycks ha varit honom främmande. Det var inte bara samernas liv som intresserade honom. Hans kameraöga fångade hela länet i helg och vardag. Här finns bilder från höbärgning, tunnbrödsbakning, potatisupptagning och fäboddrift. Han fotograferade kyrkobyggare, kraftverksarbetare, skogsarbetare, torpare, stenarbetare och andra yrkeskategorier. ”En ovärderlig dokumentation av livet i Jämtland och Härjedalen från sekelskiftet och framåt,” skrev Ulla Oscarsson i förordet till boken ”Samefotografen Nils Thomasson.”    

Den tidiga turismen i Jämtlands län fångade hans intresse. Vid sidan av fotograferingen hade han en turiströrelse, som bland annat omfattade biltrafik till både Tännforsen och Trondheim. Kameran fanns förstås alltid med på färderna. Samtidigt engagerade han sig i renskötseln och gjorde affärer med renkött och renprodukter. I hela 50 års tid besökte han Distingmarknaden i Uppsala. Det man kan fråga sig är hur han hann med all denna breda verksamhet. Sonen Lars vittnar om att Nils även ägnade familjen stor omsorg.
– Jag tror att det i framtiden kommer att vara sällsynt att någon familjemedlem får en sådan samlande position, säger Lars Thomasson om sin far.

Birger Ekerlid

Intressant

 


I Jamtlis arkiv på nätet finns 11.215 bilder av Nils Thomasson
Jamtlis bildarkiv och Nils Thomassons bilder på samer. 

… Nils Thomasson under hela sitt liv var en ständig medarbetare i årsboken Jämten och i Svenska turistföreningens årsskrift. Hans första bild i STF:s årsskrift publicerades 1905. Motivet var Hällingsåfallet i Ströms vattudal.

… Nils Thomasson var gift med Lucia Jonsdotter (1888-1956) från Mittådalen. De fick sönerna Tomas, Nils Anton och Lars och döttrarna Brita, Lisa, Elsa, Anna och Sara.


att Nils Thomassons far, Thomas Andersson (1839-1906), vid ett tillfälle tog med hela sin familj på en ettårig turné i Tyskland för att visa ”lapparnas liv”. Lars Thomasson beskriver händelsen som en ”mindre tilltalande exponering av det samiska”.

… att sonen Lars (född 1928) är hedersdoktor vid Umeå universitet. Han har en omfattande publicistisk gärning bakom sig och är en centralgestalt inom samisk forskning, samiska organisationer och svenskt utredningsväsende.

… att dottern Sara (1925-1996) utsågs till ”Årets idrottskvinna” 1951 och tog VM-brons i slalom i Åre 1954.

… att Nils Thomasson 1962 fick Karl Staaf-plaketten för sitt mångåriga stöd till de liberala krafterna.



Nils Thomasson tillhörde inte de aktivister som stod i främsta ledet när det gällde att kämpa för samernas rättigheter, men han fanns alltid med i bakgrunden med sina bilder och sitt engagemang.

Bilden är tagen 1958 i Östersund vid Svenska samernas landsmöte, som varade i tre dagar, den 3-4-5 oktober. Från vänster: Martin Jonsson, Kall, prästen Erik Dainius, Vilhelmina, Per Larsson, Hosjöbotten, Anders Georg Nilsson Vinka, Tärna, Karin Stenberg, Arvidsjaur, Gustav Park, Uppsala, SSR:s första ordförande Anna Gustafsson, Jänsmässholmen, Nils Thomasson, Åre, Jonas Åhrén, Frostviken och Nils Petter Stenberg, Arvidsjaur. Foto: Okänd, Jamlis bildarkiv

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...