Bildspel

Bild på naturlandskap

En samisk kulturmiljö som fortfarande brukas – Bartjan, sommarviste för Tåssåsens sameby. Foto Ewa Ljungdahl

Återgå till normal version av sidan

Det samiska kulturlandskapet

I landskapet finns spår efter människor som levt där. Spåren efter samerna och deras förfäder
kan verka osynliga för den som inte känner till dem. Samerna har dessutom mest byggt i trä, ett material som förmultnar och inte lämnar spår efter sig. Därför finns det människor som tror att fjällen är vildmark.
Ända sedan inlandsisen smälte bort
har människor levt i fjällen.
Först var samerna fiskare, jägare och samlare.
Då bodde de nära sjöar och andra vatten
där det var lätt att fiska.

När samerna allt mer började att sköta renar
bodde de inte kvar nära vattnet
utan nu fick renen styra var de skulle bo.

Från 1600-talet till 1900-talets början
var det viktigt att mjölka renkorna under sommaren.
Då var renarna tamare än de är idag.

Eftersom renarna rör sig i landskapet
för att hitta bete,
så måste människan följa renen.
En del samer följer med sina renar
mellan skog och fjäll under året.
Höst och vår är de på fjället
och på vintern är de i skogen eller vid kusten.
Några flyttar bara till olika platser i skogen
med sina renar.

Förr bodde samerna i tältkåtor som de hade med sig
eller så hyrde de in sig hos bönderna.
På 1900-talet började de bygga egna hus.

Idag kan samerna sköta sina renar
och ändå bo på ett och samma ställe.
Eftersom det finns bilar och snöskotrar
går det snabbt att ta sig till renarna.

Kulturlandskapet är alla spår
som människor lämnar efter sig i landskapet .
I samernas kulturlandskap finns spår efter
eldstäder, renhagar, hus och mycket annat.

Spåren kan också vara sådant som inte syns,
som berättelser om platser och de människor
som levt där.

Intressant

Samiska kulturlämningar är ett samlingsnamn för många olika lämningar från vitt skilda tider.

Mest ”utvecklad” var tamrenskötseln under 1600 – 1800-talen.

Även nybyggen och småjordbruk hör hemma i landskapet, liksom samlingslokaler, föreningshus, kapell och kyrkstäder.

Det finns närmare 30 000 kända fångstgropar i Sápmi.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...