Vem är same?

Inför varje val till Sametinget upprättas en samisk röstlängd. Rätten att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt har du som uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden.

Bestämmelser om rösträtt och den samiska röstlängden finns i Sametingslagen:
Sametingslag 1992:1433
1 kap. Inledande bestämmelser  
2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget, utan att länsstyrelsen därefter beslutat annat.

Inför valet till Sametinget år 2021 var det 9 226 personer inskrivna i röstlängden. Man måste vara 18 år för att få anmäla sig.

Identitet
Frågan om vad som skapar en identitet är komplex. I stora drag kan man säga att det dels handlar om ens ursprung, dels om ens uppväxt, och så självklart individens eget val. Om man har samiska förfäder men inte själv uppfattar sig som same eller vill vara same, så är man inte same. Å andra sidan kan man även ha dubbla identiteter: Till exempel kan man vara både same och svensk och växla kulturella koder i olika sammanhang.

I tidigare lagar uttryckte staten att endast de som hade renar och ägnade sig åt renskötsel, var samer. Det innebar att stora grupper av samer blev utdefinierade och inte räknades som samer i statens ögon. Sedan Sametingslagens tillkomst är det nu språket som är identitetsmarkör. Vem eller vad anser du ska avgöra vem som är same och inte?