Konst
Samtida samisk konst. Det ligger något spännande och nyfiket i det. Traditionens rötter finns där, men uttrycksformerna hittar ständigt nya vägar.
Samer har, i likhet med alla andra folk, använt bilder för att göra avtryck i historien. Hällristningar, symbolerna på spåtrumman och inte minst ornamentiken har varit förfädernas gåvor till senare generationerns slöjdare och konstnärer. Den samiska bildkonsten tar sitt avstamp i både den gamla traditionella slöjden och i det moderna samhället av i dag.
Några av pionjärer inom den samiska bildkonsten är Johan Turi (1854 - 1936), Nils Nilsson Skum (1872 - 1951) och John Savio (1902 - 1938). De verkade alla tre vid förra sekelskiftet och har gjort outplånliga avtryck i den samiska konsthistorien. Mer om dem kan du läsa i faktabladen till höger. Där finns också ett porträtt av Áilluhas, Nils Aslak Valkeapää (d. 2001), samisk multikonstnär och kulturförebild.
Det var först på 1970-talet som den samiska bildkonsten fick sitt verkliga genombrott och breddades till fler utövare. Många menar att det berodde på att fler samer gick konstutbildningar och att engagemanget för att bevara den samiska kulturen och egenarten under denna tid växte sig mycket stark. 1979 bildades det samiska konstnärsförbundet. Förbundet är verksamt än i dag, över nationsgränserna, och bidrar bland annat med konsulthjälp vid utsmyckningar och annat. Kontoret ligger i Karasjok, Norge.
Bland dagens samiska konstnärer verksamma i Sverige kan nämnas Britta Marakatt Labba, textilkonst, Ros-Marie Huuva, poet och allkonstnär, Barbro Poggats, måleri och textil, Lena Stenberg, installation, Per Enoksson, måleri, Monica L Edmondson, glas, samt Folke Fjällström, slöjd, skulptur, måleri.