Sápmis vindar har nu nått in i kolonialismens högkvarter - Stockholms slott.

För första gången i historien bjöds det på samisk musik i en lokal som annars förknippas med konstmusik. Mellan barockstatyer och massiva marmorpelare belyser Sofia Jannok, Maxida Märak, Ola Stinnerbom och Jon Henrik Fjällgren Sveriges koloniala historia.

Under musikhelgen bjöds det inte bara på musik, dans och jojk. Artisterna berättade på olika sätt om kampen för rättvisa, kampen om att återta ett stulet kulturarv och lyfte sina önskningar om att förena ett splittrat folk.

Anna Eklund Tarantino, konstnärlig ledare för Musik på slottet berättar att hon valt ut samiska artister med nyskaparanda och stark konstnärlig integritet från Sápmi till eventet.
— Jag vill att vi i Sverige får upp ögonen för denna juvel, ursprungsbefolkningen som länge levt under förtryck. Vi ska lyfta den samiska kulturen som något helt fantastiskt och unikt. Barn i Sverige har ingen susning om vad samer är, ”renar och jojk”, sedan är det slut på kunskapen. Vi får ofta höra det negativa, samer klagar, ständiga konflikter samt problem med jakträttigheter.Jag önskar att vi istället lär oss något om det som är unikt för samernas historia, kunskap och tillvaro, säger Anna.

Ola Stinnerbom och Micke Nilsson från Kompani Nomad var först ut på den kungliga scenenen med en kraftfull trumkonsert.

Ola jobbar med att revitalisera den samiska dansen och den samiska trumman. Han är sydsamisk duojar och trummakare och lever på sitt konstnärskap.
— Mina nytillverkade trummor fyller idag ett stort tomrum då de gamla trummorna beslagtagits som tidigare var nåjdens redskap. Jag arbetar med att uppmuntra samiska barn och ungdomar att göra sina egna trummor och på så vis ta tillbaka ett svunnet kulturarv, säger Ola som under de senaste två åren haft flera trumutställningar på olika museer i Sverige.

Under kvällen hade Ola en joik ”work in progress" med Adolf Fredriks ungdomskör där de fick prova på sydsamisk jojk.
— Den sydsamiska jojken har en mer ålderdomlig form än den nordsamiska. På sydsamiskt område jojkade man inte alls under hundra år vilket fortfarande tydligt kan höras i vår Vuellie/joik.

Kompani Nomad är ett samiskt danskompani som visade upp både samisk dans, trummor  och sydsamisk Vuelie/joik när de fyllde salens alla ytor med liv.

På lördagkvällen tog sångerskan och artisten Sofia Jannok över scenen, hon levererade bland annat jojk och musik från den nya skivan ORDA. Att samiska artister uppträder på slottet tycker Sofia är helt på sin plats.
— Asfett att vi tar över slottet för en helg med alla möjliga samiska power-teman.Skulle vi undvika alla koloniala platser skulle vi inte kunna uppträda någonstans, säger Sofia.

Hon tycker det är viktigt att genom musik och kultur föra fram röster som kanske inte riksdagen ger plats för.
—  Det är på många andra arenor som det samiska skulle vara helt självklart, kulturen är ett sätt att att ta plats i allmänhetens medvetande, på så vis kan vi ändra på ett system som är uppfuckat,inte så lite heller. Jag tycker vi har så oändligt mycket att komma ikapp med när det handlar om att själva berätta vår egna story, våra stories. Därför är alla som bidrar med musik, konst, dans,författarskap och allt som är från ett inifrån perspektiv superviktigt, säger Sofia Jannok.

— Jojkaren Lars Henrik Blind berättade en gång att för 60 år sedan fick den som jojkade på allmän plats böter, nu får vi betalt för att jojka här på scenen, säger Sofia som under kvällen överöste publiken med flera nävar fulla av power, kärlek och värme.

Text och Foto: Leonarda Arcidiacono