Bildspel

Bild på en älg

Foto: Tor Lundberg Tuorda

Älgen

För samerna har älgen varit ett viktigt jaktbyte sedan urminnes tid. Den finns ofta avbildad på hällristningar och gamla spåtrummor. Även idag ger älgjakten ett viktigt tillskott för de samer som lever av de traditionella näringarna.

Älgen är ett viktigt jaktbyte för många och en viktig inkomstkälla för de som lever av traditionella näringar. Men så har det inte alltid varit. Älgstammen i Sápmi har genom historien varierat kraftigt från att inte funnits alls vissa tider till en hög och stabil älgstam idag.

Redan när samerna för tusentals år sedan var jägare och samlare var älgen i likhet med renen ett viktigt byte. Det visar bland annat älgfigurer på gamla spåtrummor och de hällristningar som finns på olika håll i Sápmi. Dessa visar bilder på olika händelser och djur såsom ren och älg och samen som jägaren. På 1600- och 1700-talen fanns ingen egentlig älgstam kvar i Norden överhuvudtaget. Anledningen tros vara att det vid den tiden fanns tusentals vargar som vid sidan av omfattande jakt på älg under några hundra år tog ned älgstammen till det minimala.

Jakten på varg uppmuntrades av statsmakterna och i mitten av 1800-talet var vargstammen betydligt svagare, samtidigt som jakten på älg reglerades. I början av 1900-talet hade älgstammen börjat återhämta sig och älgen blev alltmer synligt även i fjälltrakterna. Älgens höga reproduktionsförmåga gör att den förökar sig snabbt bara den får möjlighet till det.

Älgarna i det samiska fjällområdet är så kallade flyttälgar som under sommarhalvåret och fram till dess att snön kommer, uppehåller sig i fjälldalarna och kan också ses på kalfjället ibland. När snön blir djupare och mer svårframkomlig drar sig älgarna mot skogslandet i öster eller flyttar över fjället mot norska kusten. På våren flyttar de tillbaka mot fjällområdet igen. Älgarna kan förflytta sig olika långt beroende på områdets karaktär och om de hittar tillräckligt bra vinterbete. De som flyttar längst kan gå uppemot tjugo mil enkel väg.

För samer som lever av de traditionella näringarna, renskötsel, jakt, fiske samt sameslöjd ingår älgen som en del av inkomsten och levebrödet. Älgjakten kan på vissa håll och under vissa år ha en mycket stor betydelse beroende på inkomstvariationen i de övriga delarna i näringskombinationen. Detta sätt att leva är ingenting unikt utan har utvecklats under tusentals år från jägarsamhället till en successiv övergång till en mer fast renskötsel, men med jakten och fisket som viktiga binäringar. Idag är traditionen att leva av olika inkomstkällor lika viktig som förr. Det traditionella samiska samhället har följt med samhällsutvecklingen, men behållit de olika ”inkomstkällorna” från naturen. Detta är nämligen en förutsättning för att skapa sig en någotsånär stabilt levebröd.

Älgjakten har en stor betydelse för alla som har ett jaktintresse, både vad gäller köttets värde men också som en rekreation för människor med vanliga arbeten. Att få skjuta storvilt i form av älg, särskilt älg med stora horn är en trofé som inte alla kan uppnå. Det ger en status som inte kan uppnås med hur många ripor man än skjuter eller hur stor öring man än får upp från bäcken.

Jakten på älg i det samiska fjällområdet bedrivs oftast som spanings- och smygjakt. Naturen inbjuder ofta till den sortens jakt eftersom det finns både gott om myrområden och fjälldalar med goda spaningsmöjligheter. Jägarna känner oftast till de vandringsstråk som älgen har och kan passa just där. Det är en spännande jaktform som bedrivs ensam eller med jaktlag på några få personer. För samernas del är det oftast familjegrupper som jagar tillsammans.

Relaterat

Intressant

Älgen har en mycket hög produktivitet. Älgstammen växer med ca 50% varje år.

Älgen i Sápmi är den största i Skandinavien. Slaktvikten på en treårig tjur är cirka 250 kilo i norr medan tjurarna söderut kan väga 40 kilo mindre.

Älgtjurens horn varierar i utseende från skovelhorn till så kallade stånghorn.

Älgkon har inga horn till skillnad från renkon, som har horn.

Älg på nordsamiska heter Sarvva  och på sydsamiska  Sarve på sydsamiska.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...