Bildspel

Kvinna vid öppen eld

Vid elden och i kåtan kommer berättelserna om tider förr. Foto:Tor Lundberg Tuorda

Sagor och sägner

Samisk berättartradition är starkt knuten till livet och naturen i Sápmi.

­De sami­ska berättelserna, myterna, sagorna och sägnerna, kan utspela sig i en välbekant omgivning eller i en annan värld. Det är sägner och sagor om människor, djur och väsen. De kan handla om tjuder och nåjder och om stallo. Det är berättelser om dödsvarsel, spöken, döda barn och de underjordiska. Det är berättelser som förklarar världens skapelse och berättelser om stjärnorna på himmelen. Det finns sägner som har anknytning till bestämda personer eller platser. ­

En gestalt som återfinns i berättelser i hela det samiska området är Stallo. Stallo är stor, stark och dum och de flesta berättelserna om Stallo handlar om att han tillfångatar samer för att äta upp dem, men samerna lyckas med sin list lura sig fria.

Tjuderna var rövarband som kom på härjningståg bland samerna och plundrade, brände och dödade. I vissa områden kallas de för karjela, karelare. Berättelserna handlar om hur samerna med list lurar rövarbanden och lyckas undkomma dem.

Många berättelser handlar om djur, fåglar och fiskar. Det finns sägner som berättar om hur djuren fick sina särskilda egenskaper eller förhållandet dem emellan. Fåglar kan varsla om död och berättelserna handlar då om hur människorna klarar sig när de hör eller möter en sådan fågel.

Det finns berättelser om spöken eller vålnader som t.ex. ähpár, som är våldnaden efter ett barn som blivit dödad av sin mor. Ett sådant spökbarn gråter och skriker och vill ha ett namn. Berättelserna handlar om hur människor möter ett sådant barn och blir tvungen att döpa barnet.

Rávga är en drunkad människas skugga, som lever i en sjö eller bäck. De ansågs som mycket farliga, eftersom de försökte dra ned de levande till sig i vattnet.

De underjordiska, ulda eller gadniha, ser ut som människor och flyttade med sina renar, som samerna. De kunde byta ut sina barn mot människornas barn. Därför var det viktigt att döpa barnet så fort som möjligt och lägga till exempel en psalmbok eller metallföremål i vaggan.
På sydsamiska kallas de underjordiska för saajve och ser ut som människor, men det fanns inga problem i deras land, där rådde stor lycka och rikedom.


Några samiska berättelser:

Renen och haren
Förr var renen och haren kusiner och de bodde båda hos människorna. Haren sa till renen: Min husmor är elak och slår mig med mjölkstävan. Men renen sa: Min husmor är snäll och slår mig aldrig. Då hoppade haren till skogs, men renen stannade kvar hos människorna.

När Stalo skulle leka blindbock
En gång var Stalo och hälsade på några samer. Då bestämde de att de skulle leka blindbock på isen och Stalo skulle vara blindbock. Men då hade samerna huggit upp en vak i isen och när det hade bundit för ögonen på Stalo sprang barnen runtomkring honom och ropade: Farfar, farfar, kom hit! Då sprang Stalo efter och trillade ner i vaken och kunde inte komma upp igen.

Sagan om hur björnen blev utan svans
Björnen och räven möttes en dag på isen nära en vak. Räven höll just på att äta fisk som han stulit från samernas boplats. Då frågade björnen: Varifrån har du fått fisken? Räven svarade: Ned i den vaken stack jag min svans. Då satte sig också björnen med sin svans ned i vaken. Räven sa:
- Låt den vara riktigt länge i vattnet så att fiskarna fastnar. Björnen satt så hela natten med svansen i vaken, för att fiskarna skulle fastna riktigt bra. Räven höll sig i närheten. På morgonen ropade räven till samerna:
- Se björnen gör en konst i vaken! Då blev björnen rädd och hoppade upp och ryckte samtidigt av svansen som frusit fast i isen. Så blev svansen kvar i vaken och från den tiden är björnen utan svans.
(Fritt efter berättelse i Norrbotten 1924. Lasse Åstot berättade för Harald Grundström, som skrev ned berättelsen.)

När tjädern friade till svanen
Tjädern friade till svanen. Då sade svanen till tjädern:
- Inte hinner du följa mig till havet. Då blev tjädern sorgsen. Men svanen tog av sitt vita dun under vingarna och gav åt tjädern för att trösta. Därför har tjädern idag vitt dun under vingarna. I samma veva kom en tjäderhöna flaxande förbi. Då sade tjädern:
- Det är väl lika så gott att jag tar henne till min fru.
(Hämtad ur Torkel Tomasson: Några sägner, seder och bruk upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen 1917.)

 

­

Relaterat

­Birkela­nd, Kirsti: Samiska sagor : 25 sydsamiska sagor. Stockholm, Bergh , 1988.
­
Grundströ­m, Harald: Sägner och folktro bland lappar och nybyggare i Jokkmokk. I Norrbotten – Norrbottens läns hem­bygdsförenings årsbok under 1920- och 1930-talen.
­
Qvigstad, Just: Lappiske eventyr og sagn, Oslo, Aschehoug, 1927-1929.

­ Samiske beretninger . Redaktör: Brita Pollan. Oslo, Aschehoug, 1997. 2:a utgåvan 2005. (I utvalg fra J.K. Qvigstads Samiske eventyr og sagn I-IV,1927-1929)

Torkel Tomasson: Några sägner, seder och bruk upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen 1917. Uppsala, Dialekt- och folkminnesarkivet 1988.

Intressant för samlare

den samiska muntliga traditionen har intresserat samlare och forskare sedan 1800-talet. Normannen Just Qvigstad samlade in under 1800- och 1900-talet in samiskt folkloristiskt material och det finns publicerat i Lappiske eventyr och sang, i fyra band utgivna 1927 - 1929. ­Ett utval av av de berättelser han nedtecknade gavs ut på nytt i Norge 1997 (Samiske Beretninger, redaktör var Britta Polan).

Lule- och Sydsamiska sägner

på svenskt område har kyrkoherden i Jokkmokk Harald Grundströms gjort samlat berättelser från lulesamiskt område. En del av dess­a berättelser publicerades på 1920- och 30-talet i Norrbottens läns hembygdsförenings årsbok Norrbotten.

i ­Torkel Tomasson bok ”Några sägner, seder och bruk upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen 1917” hittar vi 

en del sägner från sydsamiskt område.­

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...