Bildspel

Bild på människor utomhus

Kolten var en gång ett vardagsplagg. Numera bärs den framför allt vid särskilda tillfällen. Okänd fotograf.

Lättläst version av sidan

Den traditionella dräkten

Den traditionella samiska dräkten kallas kolt. Den är en etnisk markör och mycket personlig. Den visar vem man är och varifrån man kommer. Den är en viktig sammanhållande symbol som mest bärs vid festliga tillfällen och högtider.

Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och i vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd. Några exempel på skiftningar i snittet är att manskolten är kortare än kvinnokolten och att kolten tenderar att vara längre i södra Sápmi än längre norrut. På samma sätt som andra kläder varierar koltens utseende delvis med modet. Sömmerskans egen fantasi kan dessutom ge individualitet till dräkten i färg, dekor och bandmönster.

Förr tillverkades de flesta kläder i hemmen. Grundmaterialet kom från ren och andra pälsdjur. Av päls, skinn och senor gjordes både kläder, handskar, skor och sytråd. Vadmal, ylletyger och ullgarn köptes av handelsmän. Sommartid var det vanligt att använda en kolt av renskinn eller blommigt bomullstyg. På vintern hade man en kolt av vadmal eller kläde (ylletyg), eller en päls av renskinn.

I dag kan kolten sys av kläde, siden, sammet eller syntetblandningar. Bottenfärgen varierar. Kolten påverkas av modet, särskilt festkoltarna. Kvinnokolten kan vara lång eller knäkort.

Till kolten hör bälte, skor och skoband samt sjal eller barmkläde som täcker hals och bröst. Dessutom används broscher, silverspännen, smycken, handskar, skinnbyxor och olika sorters mössor.

Relaterat

Susanna Jannok Porsbo, Samedräkter i Sverige. 1999.
ISBN 91-87636-14
Boken finns att köpa på Ajtte Svenskt Fjäll och Samemuseum
telefon 0971-17070

Reportage

Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...