Bildspel

September i fjällen

Renmärke

Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Märket består av olika snitt i olika kombinationer  som skärs in i renens båda öron. Renmärket är personligt och följer oftast släktens märken, det innebär att grundsnitten är desamma men att mindre snitt markerar den enskilda ägaren i familjen.

Under kalvmärkningen som sker under sommarmånaderna,  arbetar man att märka renkalvarna. Renarna samlas till ett rengärde, där kastar renskötarna fast kalvarna och märker kalven i rätt märke.  Att det blir rätt märke är viktigt så att inte renkalven får fel ägare.  Eftersom vajan, kalvens mamma är märkt med sin ägares märke så märker man kalven i samma märke som den följer. Renkalven som fortfarande diar lämnar inte sin mor men det händer att de tappar bort varandra då ropar de och känner igen varandras rop och söker upp varandra snabbt igen. De renkalvar som inte blir märkta under sommaren, kan märkas under septemberslakten eller under vinterskiljningarna. Om det finns renar som är omärkta efter ett år går ägande över till samebyn där den omärkta renen befinner sig.

Alla renmärken finns registrerade hos Sametinget, det är även där man ansöker att ta över eller registrera ett nytt renmärke. Det finns ca 4600 renägare i Sverige.  För att kunna  äga en renmärke måste man var medlem i en sameby. Samebyn kan även ett eget renmärke för de kollektivt ägda renarna. Olika snitt i kombination är inte alltid tillåtet, det finns regler hur ett renmärke får se ut och hur stor del av örat som får utgöras av snitt.

Varje snitt har ett namn och genom att använda beteckningarna så går det snabbt att beskriva ett märke exakt. Beteckningarna  skiljer sig mellan de olika samiska språken.
Anna Skielta

Renskötare och renägare

Det finns cirka 4 600 renägare (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. 40 % av renägarna är kvinnor. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Det finns drygt 1 000 renskötselföretag i Sverige. Man beräknar att omkring 2 500 personer är beroende av inkomster från renskötsel.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...