Bildspel

Bete i vinterland

På vintern söker renen skydd och bete i skogslandet i öster. Foto:Carl Johan Utsi

Renen

Renen har anpassat sig till de kraftigt varierande förhållandena i norra delen av Skandinavien genom att vandra mellan olika betesområden i takt med årstiderna.

Renarna är hjortdjur som lever i flock i norra Sverige. Den art som finns i norra Skandinavien kallas tundra-ren. Det finns mellan 225 000 - 280 000 renar i Sverige. Antalet varierar i cykler från år till år. Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Tjuren/sarven och kon/vajan fäller sina horn varje år. Stora horn ger status i flocken. En hanren kan samla ett 'harem' på 25–30 vajor som han uppvaktar.


Renen är anpassad till klimatet. Pälsen är mycket tät med hår som isolerar väl. Klövarna är stora nog att springa på snön och gräva genom snön efter lavar. Djuren blir 85–120 cm höga. Som jämförelse är älgen ungefär dubbelt så hög och väger fem–sex gånger mer. Efter brunsten fäller hanrenarna sina horn. Honrenarna behåller sina horn till våren. Hanrenarna är starka och bra på att gräva sig genom snön med sina klövar. Eftersom vajorna har hornen kvar kan de jaga undan sarvarna från de bästa betesplatserna.


I maj söker sig honrenarna till fjälls för att kalva. Kalven följer henne under sitt första år, tills renkon får en ny kalv. Sommartid äter renarna upp sig rejält för att klara vintern. Renägaren slaktar ofta en del av hanrenarna på hösten före brunsten, när de är som kraftigast. Klicka på länken "Renskötselåret" så får du följa med på ett renskötselår.


Renen är inte bara köttproducent för samerna. Av renen får man också slöjdmaterial som horn, skinn och senor. Klicka på länken "Att ta tillvara en ren" här till höger så får du veta mer.

Renskötselrätten

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna "fått" av staten. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Användbart djur

Genom historien har renen använts som lockdjur, packdjur och dragdjur. Man har jagat den, tämjt den, mjölkat den, ätit den och gjort kläder av päls och skinn. Senor kan bli tråd och tarmar kan bli korvskinn. Renens magar har använts som förvaringskärl.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...