Bildspel

Korg gjord i rötter

Rotslöjd

Rötter har använts som slöjdmaterial av många arktiska folk. Av rötter görs bland annat korgar, kistor och smycken.

Rottågor är ett utmärkt slöjdmaterial som används till att göra korgar av. Rötter är också användbart när man ska sy ihop andra material, exempelvis till sömmen på svepask. Vanligaste är att använda rötter av björk och gran för de har bästa kvaliteten. Inom subarktiskt område har flera folk använt just rötter.

Rötterna kan tas under hela sommaren och hösten. De samlas in på myrar eller ur murkna vindfällda trädstammar, där de kan växa och bli raka och långa. Rötterna skrapas rena från bark och förvaras torkade tills de ska användas. Man lägger rötterna i vattenbad, då blir de lätta att klyva, smidiga och sega att jobba med. Samerna har använt granrötter som man tvinnat långa starka rep av. Dessa rep användes i notfiske och som telnar på fisknät. De var lätta och starka, flöt på vattnet och ruttnade inte.

Lätta och starka korgarbeten av björkrot har gjorts och görs än i dag i en spiralteknik. Runt en stomme, bestående av två hela stödtågor, lindar man tunna, kluvna bindtågor mycket tätt. Dekorativa effekter uppnås genom variationer i bindningen och genom färgning. Med exempelvis albark, färgas bindtågor som bildar rutmönster. Denna bindteknik har använts över stora delar av världen.

De samiska korgarna har använts för förvaring av ömtåliga saker under transport i ackja eller klövjekorg. En korgform med en spetsig och en bredare kortsida har packats längst fram i ackjan. Rotbundna saltflaskor och ostformar är andra föremål som slöjdats. De samiska rotkorgarna har väckt stor beundran och under lång tid varit en given försäljningsprodukt. De uppmärksammades redan av Johannes Schefferus. I sin bok ”Lapponia" från 1673, skriver han, att konsten att binda rotkorgar är ”för lapparna säregen och överallt känd, enär intet annat folk finnes, som kan tävla med dem härutinnan”. Dessa korgar användes också av svenskarna och skickades utomlands ”på grund av sin varaktighet och prydlighet”.

Rotslöjden var en teknik som var på väg att försvinna bland samerna, när Asa Kitok från Gällivare tog vara på tekniken och lärde sina döttrar att jobba med rot. Och dessa döttrar har i sin tur lärt ut rotslöjdstekniken vid olika kortkurser och via slöjdlinjen på Samernas utbildningscentrum.

Dagens rotslöjdare designar och anpassar rotföremålen till nya användningsområden som passar vår tid. Exempel på nyskapade föremål är smycken i form av armband och broscher, sockerskålar och brödkorgar.

Olika rötter till olika användningsområden

Björkrötter avger varken lukt eller smak och passar utmärkt för att göra skålar och korgar för mat.


Granrötter används till större arbeten som kassar, notrep och kastlinor.

Litteratur

Asa Kitok och hennes döttrar - en studie om samisk rotslöjd, Tom G Svensson.

Rotslöjd - Tradition teknik inspiration, Eva Nilsson.

Reportage

Sápmi i skolan

Sápmi i skolan

2025-01-23
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i...
Samhälle

Julkalendern belyser Sápmis heligaste

2024-11-27
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén st...
Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28
Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...
Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...
Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...