Bildspel

två nordsamiska bälten

Foto: Carl-Johan Utsi

De flesta pratar nordsamiska

Nordsamiska tillhör den centralsamiska huvuddialekten. 80 till 85 procent av de som kan samiska talar nordsamiska.
Enklast kan nordsamiskans område beskrivas som norra delarna av Norge, Sverige och Finland (med undantag av den del av Finland där östsamiska talas). Nordsamiskan har fått spridning även i andra samiska områden eftersom myndigheterna tvingade nordsamiska renskötarfamiljer att flytta söderut på 1920-talet.

Utbredning
Det nordsamiska området sträcker sig från Gällivare i söder till Utsjoki i Finland i norr. Det är den största samiska dialekten med uppskattningsvis 15-17 000 talare. Det finns språkliga miljöer där nordsamiska är det dominerande språket, men dessa ligger i norra Norge. Om du besöker Kautokeino eller Karasjok kommer du att höra nordsamiska talas överallt, i affären, i skolan, på gatan.

I Kiruna pratas det
I Kiruna hör man också nordsamiska talas på stan och på en del arbetsplatser, men det är inte ett dominerande språk. Om du vill lära dig nordsamiska i skolan, på en kvällskurs eller på universitet, så är det förmodligen kautokeino-dialekten som du får lära dig. Den har blivit lite som "rikssvenska" är för svenskarna. Men en del ord används inte alls på den svenska sidan, eller betyder inte precis samma sak, så man får se upp och anpassa sig till det område där man bor.

Språkets uppbyggnad
I nordsamiska förekommer stadieväxling, vilket betyder att konsonanterna inne i ett ord kan förändras (växla enligt ett särskilt mönster) beroende på vilken ställning ordet har i satsen. I samtliga samiska dialekter förekommer omljud. I nordsamiska innebär det att en diftong ibland ändras till enkel vokal (t ex ea > e).

Inga bestämda artiklar
Substantiv böjs i kasus och numerus. Däremot finns inte bestämd och obestämd form och inte heller obestämd artikel. Ordet guossi kan betyda 'gäst' eller 'en gäst' beroende på sammanhanget. Man skiljer inte på maskulinum och femininum, pronominet 'son' kan betyda både 'han' och 'hon'. Personliga pronomen har dualisformer, t ex moai 'vi två', doai 'ni två'. Verb böjs efter person, i olika tidsformer och i fyra modus (som anger talarens inställning till det som sägs). Det innebär att ett verb kan ha minst 45 olika former! Å andra sidan är systemet väldigt regelbundet.

Sju kasus
I nordsamiska kan substantiv böjas i sju kasus: nominativ, genitiv, ackusativ, lokativ, illativ, komitativ och essiv. Genitiv och ackusativ har samma form. Lokativ anger dels befintlighet, dels rörelse från en plats. Illativ anger rörelse till en plats. Komitativ används i betydelsen 'med, tillsammans med'. Essiv betyder ungefär 'i egenskap av, såsom'. Många kasus betyder att man inte behöver använda prepositioner (hos, till, från, med osv.) i lika hög utsträckning som i svenskan.

Litteratur

En bok om samernas liv. Johan  Turi.  Umeå : Två förläggare , 1987. Faks. av: 1. uppl. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1917. ISBN 91-85920-25-8. 

Muitalus sámiid birra. Johan Turi. Jokkmokk : Sámi Girjjit , 1996. ISBN 91-86604-41-4.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...