2016-02-03

Girjasmålet - rättsprocessen

Det tog sex år från det att ansökan var inlämnad till dess att huvudförhandlingarna till slut inleddes i Gällivare tingsrätt den 25 maj 2015. Först yrkade staten som svar på samebyns stämningsansökan att tingsrätten skulle avvisa samebyns talan.

Den första rättsprocessen i målet rörde frågan om det förelåg rättegångshinder eller ej. Staten hade flera invändningar av formell karaktär.

Staten ansåg dels att en sameby inte kunde före medlemmarnas talan i ett mål som rörde deras individuella rättigheter, dels att Girjas sameby inte var behörig att föra talan i ett mål som var grundat på hela samekollektivets renskötselrätt. Båda huvudinvändningarna från statens sida avvisades av tingsrätten. Tingsrätten konstaterade att samebyns rätt att företräda sina medlemmar är reglerad i lag (10 § rennäringslagen)och att statens uppfattning i frågan inte är förenlig med den aktuella lagstiftningen. Tingsrätten konstaterade även att samebyn är berättigad att anföra de grunder som man anser är nödvändiga till stöd för sin talan och att det inte kan utgöra ett rättegångshinder.

Övriga invändningar som staten hade framfört ogillades också. Tingsrätten påpekade dessutom att samebyn har rätt till domstolsprövning enligt artikel 6 i konventionen om mänskliga rättigheter. Därutöver konstaterade tingsrätten att det råder ovisshet om det rättsförhållande som målet rör och att det är till nackdel för samebyn. Staten överklagade tingsrättens beslut men hovrätten meddelade inte prövningstillstånd i målet. Tingsrättens dom i frågan om rättegångshinder står därmed fast.

Samebyns yrkanden om ensamrätt till jakt och fiske grundas på urminnes hävd. Samebyn anser att ensamrätten dels följer direkt av rennäringslagen, dels följer av att samer som ursprungsfolk har nyttjat det aktuella området för renskötsel. Samebyn har dessutom åberopat den traditionella fastighetsrättsliga principen om att den som brukar ett visst område kan upparbeta rättigheter till de resurser som finns på det aktuella området. Den andra och tredje grunden visar tillbaka på samma bruk, men det rättsliga stödet är grundat på olika rättsprinciper. Samebyn anser att staten aldrig har utövat någon egen jakt- och fiskerätt på den aktuella marken.

I målet har samebyn bevisbördan för att det förhåller sig på så sätt som man påstår, medan staten har möjlighet att lägga fram bevis för det motsatta. Svaren på bevisfrågorna som domstolen ska ta ställning till, är grundade på vad parterna redovisar av historisk dokumentation i målet.

När huvudförhandlingen i Gällivare tingsrätt slutligen kom igång var det framför allt statens agerande i domstolen som tilldrog sig uppmärksamhet. Det är Justitiekanslern (JK) som representerar staten i mål som dessa, men i Girjasmålet för advokatbyrån Eversheds talan för JK:s räkning. Förutom att staten i sin sakframställning främst ägnade sig åt historiska förhållanden i Norrland rent allmänt, snarare än för det område som saken gäller, klargjorde staten att man betraktade Girjasmålet som en politisk process.

Med utgångspunkt i detta förklarade staten att man inte erkänner någon annan rätt för samerna än den som framgår av rennäringslagstiftningen och att samernas ställning som ursprungsfolk saknar betydelse i målet. Statens företrädarevalde dessutom genom hela huvudförhandlingen att använda termen ”lappar” för att benämna renskötande samer, vilket väckte stor uppmärksamhet och vållade både ilska och bedrövelse hos många åhörare.

Eivind Torp, Docent i juridik vid Mittuniversitetet

 

Relaterat

Bakgrund till Girjasmålet
Under lång tid har det rått oklarheter kring statens, respektive samernas, jakt- och fiskerätt. Den 11 maj 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan till Gällivare tingsrätt med yrkande om att tingsrätten skulle fastställa att samebyn har ensamrätt till jakt och fiske inom en del av samebyns året-runt-marker och att samebyn ensam har förfoganderätt över jakten och fisket, alternativt att samebyn och staten gemensamt har förfoganderätt över jakten och fiske

De icke-renskötande samernas rätt till jakt och fiske i svensk rätt
Samernas jakt- och fiskerätt har under lång tid varit en stridsfråga i förhållandet mellan samerna och den svenska staten. Det finns flera orsaker till detta. Från samiskt håll har stark kritik riktats mot att staten inte har utrett samernas jakt- och fiskerätt på ett tillfredsställande sätt. Många anser emellertid att den verkliga orättvisan i frågan om samernas jakt- och fiskerätt är att rätten endast tillkommer samer som är medlem i en sameby.

Besviken på statens konstrande
Det enda som är säkert är att det kommer att ta tid. Den lilla samebyn mot staten i en process om jakt- och fiskerättigheter i fjällområdet. För Girjas del handlar det om delar av Gällivare kommuns fjällvärld. Men eftersom Girjas är pilotsameby kan det i förlängningen komma att handla om jakt- och fiskerättigheter i hela renskötselområdet.


Reportage

Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...