Glaskonstnär med världsrykte
I turistskidorten Tärnaby är vintern längre än sommaren. Och här i detta mestadels snöbetäckta landskap inom Sápmis gränser, bor glaskonstnärinnan Monica L Edmondson. I Bäcknäs, några kilometer utanför Tärnaby, har hon sin ateljé och verkstad sen 2002. Här hyttarbetas, ungsformas och slipas det USA-importerade specialglaset till fantastiska föremål som är eftertraktade av samlare världen över. Skålar, kärl och skulpturer, skapade med inspiration från norra halvklotets vintrar och den samiska kulturen, finner sin form i Monica L Edmondsons händer. Processen från råglas till färdigt konstföremål är invecklad och närmast obegriplig för en oinvigd. Flera olika tekniker samverkar och avlöser varandra på vägen.
Och allt tar tid. Hur lång tid varje föremål tar att framställa vill Monica inte ens räkna ut, men säger att vissa moment ibland har tagit månader. Glaset som måste värmas för att kunna formas, får varken vara för varmt eller för kallt. Och det händer att det spricker. Då är det bara att börja om – med helt nytt glas.
Men Monica L Edmondson har inspirationen in på knuten. För det var längtan efter uppväxtens vintrar i norra Sverige – och saknaden efter det hemvana samiska inslaget i vardagslivet som fick henne att se glaset som något annat än enbart ett kärl att dricka ur. Men för det krävdes att hon sade upp sig från sitt fasta lärarjobb i Gällivare för att resa ut i världen. Hon bosatte sig på andra sidan jordklotet, träffade sin stora kärlek Simon och fick en svärmor med glasintresse.
– Jag har alltid tyckt om att skapa med mina händer men jag skulle nog aldrig ha kommit i kontakt med det här materialet om jag inte åkt till Australien. Där blev glaset ett sätt att uttrycka min längtan efter snö och is som alltid varit en del av mitt liv. I glaset såg jag vintern och fascinerades av alla färger som kommer fram när ljuset spelar i det, berättar Monica.
Glaset blev också ett sätt att uttrycka känslan för det samiska som i Australien var en avlägsen, och kanske därför extra viktig, del i hennes liv. I många av Monicas glasalster återkommer fortfarande de starka samiska fägerna, rött, blått, gult och grönt. Hon beskriver det som att hon i glaset vill uttrycka känslan i ett vinterrum. Och mitt i det vita vida ska det finnas en kärna av eld som står för livet självt. Denna eld låter Monica representeras av en detalj som hon hämtat från den egna lulesamiska dräkten och överfört till glaset. Det har blivit lite som hennes signum. Men Monica L Edmondson säger att det i övrigt inte finns en medveten tanke om att göra ”samiskt glas” utan att det är hennes känslor och upplevelser som i första hand styr hennes skapande.
– Det samiska är en viktig del av mitt liv så det är oundvikligt att det också återspeglas i mitt arbete. Men jag är inte säker på att det alltid är tydligt för utomstående. Och jag gillar tanken på att låta betraktaren, utifrån sina personliga erfarenheter, skapa en egen bild och relation till mina föremål.
Monica har en fyra-årig utbildning från Canberra School of Art, då rankad som en av de tio bästa universiteten för glaskonst i världen. När hon började i mitten av 90-talet visste hon inte det, inte heller så mycket om glas, och än mindre om konst över huvud taget. Hon saknade helt konstnärlig grundskolning.
Vid inträdesprovet fick hon frågan om vilka konstnärer som inspirerat henne. Istället för da Vinci och Monet svarade hon Lars Pirak - en nutida samisk bildkonstnär från Jokkmokk. Även om man i Australien troligen aldrig hört talas om denne konstnär så kom Monica in. Under utbildningstiden fick hon vara med och representera sin utbildning internationellt och ställa ut sin konst på högstatusklassade Venezia Aperto Vetro i Italien.
– Om man har tur och är väldigt känd kanske man får vara med där en gång i livet. Att jag fick vara med har lärt mig att inte vara rädd för de stora arenorna. Har man börjat med att vara med där så är det inte så speciellt och vågar då ansöka till de fina gallerierna.
Och efter det har Monica L Edmondson gått sin egen väg och jobbat för att låta glaset i första hand skapa uttryck för sina egna känslor och inte för att motsvara andras önskningar. Hon arbetar till exempel vanligtvis inte med beställningar utan hennes konst säljs via utställningar och gallerier. Hon har ställt ut runt om i världen, bland annat i USA, Kanada och Japan. Hon finns representerad i de permanenta samlingarna på Nationalmuseum i Stockholm, National Gallery of Australia och Muséum of Design and Applied Arts på Island, för att nämna några.
Monica påpekar hur viktigt det är att man reser ut i världen och besöker andra kulturer för att bättre kunna se det unika man själv har i sin egen kultur. För hennes egen del så födde resorna ut i världen en samisk glaskonstnär med världsrykte.
Anneli Kråik