Hans sökande blev bok om samisk andlighet

För 29 år sedan drömde Fredrik Prost något som skulle förändra hans liv. Det visade sig vara en sann dröm som blev till verklighet en dag.

– Det som hände var en stor händelse i mitt liv, och var ingen rolig upplevelse. Det blev för mycket att ta in för en femtonåring, berättar Fredrik Prost.

Vad som hände vill han hålla för sig själv men det hela ledde till en process där märkliga drömmar besvärade honom i åratal. För att förstå vad han gick igenom började han söka svar utan att han egentligen visste vad han sökte efter. Det hela ledde till att han slukade böcker om samisk tro och andlighet, gick kurs i både meditation och om nåjdande, besökte heliga platser samtidigt som han antecknade allt i sin dagbok. I över tjugo år skrev han ner upplevelser han hade, anteckningar som lett fram till boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa.

–  Den här boken är ett andligt sökande. Om någon tror att det är en quickfix, så tror man fel. Det har tagit åratal, berättar Fredrik Prost som hoppas på seger i höst då priset tilldelas på Island. Resan är redan bokad och han vet exakt vad han ska säga om han vinner.

– Då kommer bokens kraft att bli ännu starkare, säger han och syftar på att boken inte översätts till något majoritetsspråk, och kommer inte att kunna läsas på varken norska eller svenska. 

 I sin bok beskriver han utförligt om hans kurser men även om hur han våndades när han gjorde sin första trumma som 21-åring. Hur symbolerna skulle vara och vilket material som skulle väljas.

 Hur fick du kunskapen om hur trumman skulle göras?

– Första informationen fick jag av gamlingen, som jag kallar honom i boken. Det sista jag pratade med honom om var om hur man skulle göra. Jag har också hittat andra källor, andra samer som har berättat exakt likadant.

Fredrik har gjort flera trummor sedan dess, men har varit tvungen att göra trummor för andra eftersom det tar så lång tid samtidigt som han inte vill tjäna pengar på andlighet. Därför förklarar han tydligt i boken hur man gör en trumma. För det är stora skillnader på trummor i sydsamiskt område och nordsamiskt. Och Fredrik vill undvika att fler trummor tillverkas med nordsamiskt snitt och med sydsamiska tecken och kanske till och med av getskinn.

I boken avdramatiserar han epitetet nåjd och skriver att vem som helst kan bli det, men att alla kanske inte blir lika skickliga. Han berättar att nåjder har krafter att göra tidsresor och bota sjuka och till och med föra hem personer från de döda.

– Enligt mina upplevelser kan man se det som lämnar människan när hen lämnat oss. Jag har skrivit en berättelse om när jag kommunicerade med en som lämnat oss, och går det så går det också att be hen om att återvända. Jag läste om upplevelsen efteråt, och man börjar nästan tro att man fantiserat om det. Men det var verklighet.

Vad är skillnaden mellan kristendomen och den samiska tron?

– Du hade kunnat, om man bara sätter kraft och tid på det, kommunicera med den andliga världen. Samisk tro är polyteism medan Kristendomen är monoteism. Vi har inte bara flera gudar, det finns andliga krafter också. Man kan dyrka háldin, som är en andlig kraft. Det är olika krafter på olika håll. Med dem kan man kommunicera.

I sitt läsande har Fredrik Prost även studerat hur urfolk ser på andlighet runt om i världen. Och han slås av att både samer och indianer men främst folk i öster ser saker på samma sätt som i samisk andlighet:

– De i Sibirien har samma sätt att tänka om sådana här saker.

Fredrik beskriver Máttaráhkká, stammodern, som vår urmoder där vi alla kommer ifrån och något som förklarar en andlig kraft. Att personifiera den är vanligt i urfolkstro, berättar Fredrik och tillägger att de är våra släktingar.

– Vi tänker inte att naturen är särskild från oss. Elden som värmer oss är Sáráhkká, livets beskyddare. Det förstår man för utan henne hade vi frusit ihjäl. Skogen och djuren och vinden och solen är våra närmaste. De har satt symboler på det. Nutida akademiker vill se det som att vi psykologiserar naturen. Men jag tänker att om folk säger att de upplever en ande, eller att det finns någon man kan kommunicera med, så ljuger de inte.

Fredrik Prost ser världen som något något som går runt, som i en ring. Han berättar att världen förnyar sig hela tiden och han säger att vi lever tillsammans med gudar och andar utan att vi ser dem.

– Vi dansar alla tillsammans, men i olika nivåer, även om de har större möjligheter.

Fredrik fortsätter att berätta med stor entusiasm att när det kommer till samisk andlighet så handlar det om reinkarnation, precis som i många andra urfolkssamhällen runtom i världen. Och att skillnaden är att du själv går igenom en personlig process, istället för en passiv när det kommer till kristendomen.

– Tanken är att du direkt kan kommunicera med andligheten. Så är det i Nord- och Sydamerika och Sibirien, Australien. Alla urfolk har det så.

– I samisk tro finns inget paradis eller helvete. Men om du inte lyckades den här gången, så får du en ny chans, på ett sätt. Vi har inte en gud som skapade allt. Många urfolk har ingen creation story. Vi har ingen berättelse om världens undergång heller.

– Om någon har skapat världen, så vet vi inte om det, och om det tar slut, vet vi inte om det heller. Och gissningsvis, om det funnits något, så måste det ha funnits något innan och något före det i all evighet, säger Fredrik. 

Hur känner du inför det där, att samerna tvingades till en ny religion, nåjder brändes på bål och nu finns det samer som helt tagit till sig den nya religionen?

– Det är lite som Stockholmssyndromet. Du förälskar dig i våldsverkaren. Det är ett sätt att överleva. Att läsa historia hjälper väldigt mycket. Kristendomen kom från romarriket. De gjorde kristendomen till en statlig tro och ett verktyg i kolonisationen. Så har de gjort överallt. Och det är inte bara samer som omvändes och har vänt sig emot den traditionella religionen.

LARS-OLA MARAKATT