Bildspel

En björn syns genom en mässingring
Man fick titta på björnen genom en mässingring för att inte bli skadad av dess starka energi. Foto: Carl Johan Utsi

Björnen

Björnen hade en alldeles speciell ställning som ett heligt djur. Den ansågs ha övermänskliga krafter och övernaturliga förmågor. Trots att den var helig jagade man den för köttet, skinnet och den medicin man kunde utvinna från den. Jakten var farlig och krävde noggranna förberedelser.

Till exempel kunde man utse den som skulle döda björnen med hjälp av trumman och bestämma om det var rätt tillfälle eller om man skulle vänta. En lyckad jakt ledde till en stor religiös fest. Under den tid festen varade skulle män och kvinnor leva åtskiljda utan något sexuellt umgänge - det kunde vara flera dagar. Allt kött åts upp vid detta tillfälle och fick inte sparas till senare. Vissa delar av björnköttet var männens och andra delar var avsedda för kvinnorna. Kvinnorna, som klätt sig fina, fick endast se på jägarna och de hundar som deltagit i jakten genom en mässingsring och med det ena ögat. Man undvek också att komma nära björnen. Det var kvinnans uppgift att avsluta festen genom att skuta prick på björnskinnet med förbundna ögon. Om den kvinna som först träffade skinnet sade man att hennes man skulle döda nästa björn eller att hon skulle gifta sig med en skicklig björnjägare.

Björnens ben samlades
Alla björnens ben samlades ihop och begravdes i samma ordning som de suttit i björnens kropp. Inget ben fick skadas eller försvinna och den hund som lyckades stjäla ett av dem fick böta med sitt eget. Sedan begravdes björnen så som man begravde en människa: i en klippskreva eller i jorden täckt med näver, kvistar och stenar så inget djur kunde komma åt graven. Björnen tänktes genom riterna föras tillbaka till den värld den kom ifrån och man hoppades att den där skulle berätta hur väl den blivit behandlad och sända nya björnar till samerna.

Noa-namn
När björnen skulle jagas kallade man den inte vid dess vanliga namn, utan den fick andra namn så kallade noa-namn, som till exempel pälsgubben. Även alla andra termer som hade med björnen att göra byttes ut. Som till exempel termer för björnens kroppsdelar, redskapen man slaktade och styckade björnen med och så vidare. Så kallades till exempel björnens öga för naestie, stjärna, under riterna. På så sätt talade man om björnen, nästan som på ett eget språk, just under björnjakt och fest.

Björnmyten
Till riterna hör en myt som är känd långt utanför samiskt område i olika varianter. Varifrån den kommer eller hur gammal den är kan ingen säga. Det berättas att en flicka levde tillsammans med sina tre bröder. De var inte snälla mot henne utan hon fördrevs ut i ödemarken där hon föll ner i ett björnide. Björnen som fanns i idet tog henne till hustru och paret fick en son som växte upp till en man. Paret åldrades och björnen bestämde sig för att låta sin hustrus bröder göra slut på honom. Hans hustrus protester hjälpte inte han lät bröderna se sitt spår i snön och lät dem inringa sig. När det var dags frågade han sin hustru om alla bröder varit lika elaka. Hustrun svarade att de yngsta varit mildare och du gick björnen ut ur idet och lät den yngste brodern skjuta honom. När björnen var tillredd och kokades kom sonen hem. Han förstod vilken björn man skjutit och krävde sin lott. Först nekade bröderna men när sonen började väcka björnen till liv i grytan där den koktes gav de honom hans del.
Enligt de samer som berättade myten gav björnen alla instruktioner till kvinnan hur björnen skulle behandlas för att allt skulle gå rätt till och samerna inte skulle bli utsatta för björnsläktets vrede utan tvärtom skulle björnjakten gå med lätthet och björnarna skulle låta sig dödas. I myten finns små detaljer som återspeglas och dramatiseras i de riterna som utfördes vid festen.

Idag utförs inte björnriter som de en gång gjorde men än i dag har björnen många olika namn på samiska. I början av 1900-talet intervjuades en kvinna som hade minnen från en björnceremoni som firats i enkel form.

Litteratur

Ren och varg : samer berättar av Yngve Ryd
ISBN 978-91-27-02685-8

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...