Bildspel

Många gånger fordras ett tränat öga för att upptäcka de samiska lämningarna. En stor mängd lämningar har återgått till naturen. Oftast finner man lämningar utefter de gamla flyttlederna. Det kan vara visten (boplatser) med eller utan kvarstående byggnader, källargropar och rengärden. Här en bild på hur en offerplats kunde sett ut. Foto: Michael Teilus

Gudar och gudinnor

Naturen ansågs besjälad. Det var lika viktigt att hålla sig väl med naturens rådare som med människorna i sin omgivning. Varje rådare vakade över ett område eller en djurart. Dessa rådare och gudar delade med sig av sin rikedom till människorna och gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot de gällande reglerna.

I den samiska världsbilden delades världen in i tre sfärer: den himmelska, den jordiska och den underjordiska. Alla tre befolkades av gudar och gudomliga väsen. I den jordiska världen levde dessutom människor och djur och i den underjordiska vistades de döda.

De högsta gudarna
I den himmelska världen levde de högsta gudarna, som hade skapat världen: Rádienáhttje, som också kallas Värálda ráde, och hans kvinna Rádienáhkká och deras son. Rádienáhttje var den som skapade människobarnets själ som han sedan gav vidare till Máttaráhkká, stammodern. Till Rádienáhttjes ära restes varje höst en offerpåle. Den symboliserade världspelaren, som tänktes sträcka sig från jorden upp till polstjärnan och bar upp himlavalvet.

Solen och Åskan
Olika naturfenomen som solen, månen, åskan och vinden ansågs också som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida. Solen/Biejvve var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Åskan/Horagalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Men han kunde också vara rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna och renarna.

Gudinnorna
Hemmets gudinnor var stammodern, Máttaráhkká, och hennes tre döttrar: Sáráhkká, Uksáhkká och Juoksáhkká. De levde med människorna i kåtan. Gudinnorna hade viktiga uppgifter vid havandeskap och förlossning. Máttaráhkká fick barnets själ från Rádienáhttje och gav det vidare till Sáráhkká, som placerade det i moderlivet.

  • Sáráhkká beskyddade kvinnorna under havandeskapet och hjälpte till vid förlossningen. Hon skyddade även renkorna under kalvningen. Sáráhkká var den mest älskade av alla gudinnorna och dyrkades av både män och kvinnor. Hon var hemmets beskyddarinna och bodde i eldstaden.
  • Till Juoksáhkká offrade man om man ville ha en son. Man trodde nämligen att alla foster från början var flickor. Juoksáhkká bodde längst inne i kåtan, där trumman och jaktvapnen förvarades.
  • Uksáhkká tog emot barnet vid födelsen och skyddade barnet, när det tog sina första steg, så att det inte föll och slog sig. Hon bodde under kåtans dörr och skyddade människorna när de gick in eller ut.

Vildmarkens gudar
Jaktens gud, Liejbbeålmåj (blod- eller almannen), rådde över skogens vilda djur. Till honom offrade man för god jaktlycka. Tjáhtjeålmåj (vattenmannen) rådde över vatten och sjöar och gav fiskelycka.

Bilder av gudar och gudinnor finns kvar
Gudarna ersattes så småningom med den kristne guden. Men bilder av gudar och gudinnor finns kvar genom att de avbildades på trumman. Berättelser om olika hjälpare och hjälpväsen finns likaså kvar i minnet. Och namnen används flitigt på föreningar, institutioner och liknande och man avbildar gärna trumtecken på bruksföremål idag. För vissa har de stark symbolik medan andra mest ser det estetiska värdet. Flera samiska termer som en gång betecknade något heligt används idag helt utan koppling till religiösa tankar.

Litteratur

Hans Mebius
Bissie : studier i samisk religionshistoria ISBN 91-88672-05-0
Sjiele : samiska traditioner om offer


Louise Bäckman
Sájva : föreställningar om hjälp- och skyddsväsen i heliga fjäll bland samerna ISBN 91-22-00723-7

Studier i samisk religion ISBN 9789198139303

Åsa Virdi Kroik
Efter förfädernas sed : om samisk religion
ISBN 91-631-7196-1

Fordom då alla djur kunde tala- : samisk tro i förändring ISBN 91-973517-1-7

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...