Mot sitt nekande blev Gunill Jonsdotter dömd till döden
Gunill skulle föras ut till avrättningsplatsen i tron att hon skulle dö. Hon skulle sättas på bålet men om hon efter vädjan om erkännande tog på sig skulden för att ha orsakat kyrkoherde Werner Adami Klangundius död fortfarande nekade, skulle hon straffas med risslitande och förvisning från det fjäll och distrikt där hon hade sitt hem.
Gunilla Jonsdotter är en ogift trebarnsmor, syster till lapplänsmannen Tomas Jonsson och en erkänd helbrägdagörare som dessutom nekar att ta nattvarden. Ur kyrkoherdens och samhällets synvinkel är hon förmodligen rätt kontroversiell, så när Gunill ber att Herr Adam ska viga henne och barnafadern till hennes tredje oäkta barn hamnar de i gräl. Hon föreslår att om hon står kyrkplikt för det tredje barnet och tar nattvarden så kan kyrkoherden viga henne och barnets far, Skohl Nils samma dag. Prästen nekar, då erbjuder hon 1 riksdaler för besväret men prästen står fast vid sitt beslut. En arg Gunill lämnar stugan på prästbordet i Kall och Herr Adams son Claes hör hur vred hon är, trots att hon pratar på ett språk som han inte förstår. Kyrkoherden återvänder men blir sjuk på hemresan och blir sängliggande i fjorton dagar.
Den 6 november 1665 anklagas Gunill för trolldom av kyrkoherdens söner Werner och Claes Adamsson. Werner menar att fadern sedan mötet med Gunill aldrig blivit riktigt kry, att Herr Adam tvingats använda kryckor för att kunna gå och att det slutligen lett till faderns, Herr Adams död 1662.
Claes tillfrågas av befallningsmannen om det finns vittnen som hört att Gunill hotat Herr Adam så svarar han att Margreta i Brattäggen i Kalls socken har hört det, men att hon först kan vittna i nästa ting. Claes berättar vidare att han samtalat med Hans Andersson Blix i Medstugan som berättat att han har hört av lappen Mårten Andersson som i sin tur hört av lappen Olof Torkielsson att Gunill sagt "ligg du prest, haf du den gott, iag lef full lijkwäl, medan som iag tog intet dijt bröd och Herrens nattwardh". Av Hans Andersson Blix har Claes även hört att Gunill sammankallat samerna kring Medstugan och då erbjudit lappen Mårten Andersson 2 riksdaler för bota prästen. Mårten har då sagt, gör jag sådan konst mister jag mitt liv.
Gunill som även hon är känd för att kunna bota har bara ett år tidigare hjälpt Lars Gulichsson i Hoffwermo som varit långvarigt sjuk. Nu lämnar Claes över ett brev där Gulichsson intygar att när han aldrig blev frisk och legat i säng flera månader hade han sänt efter Gunill som kommit till hans undsättning och botat honom mot 6 riksdaler. Gunill medger att hon botat Gulichsson men endast mot 3 riksdaler och resterande har hon fått betalt i form av matvaror. Claes menar att kan Gunill bota så kan hon även förgöra, vilket Gunill nekar till. När befallningsmannen frågar Gunill hur hon ställer sig till brödernas anklagelse svarar hon uppgivet "Jaa, Gudh weet det". Mot borgen släpps Gunill och får till uppgift att skaffa värningsmän som kan styrka hennes oskuld vid nästa ting.
Vid tinget den 18 oktober 1666 meddelar Gunill att hennes bror Tomas Jonsson, två av hennes syskonbarn, broderns hustru och hustruns systerson kan intyga att hon är oskyldig. Ingen av dem anser sig nämnden kunna godkänna och Gunill döms till döden. Rannsakningen skickas över till Kongl Hoffrätten för fastställande av domen den 2 januari och den 20 april 1667 läses Hoffrättens utslag upp i Undersåkers tingsrätt.
Hur det gick för Gunill framgår däremot inte av tingsprotokollen. Avrättades hon eller nekade hon och slapp bålet men förvisades från sitt hem?
Anna Skielta