Bildspel

Gunill Jonsdotters hemtrakter var västra Jämtland. Foto: Anna Skielta
2015-09-25

Mot sitt nekande blev Gunill Jonsdotter dömd till döden

Gunill skulle föras ut till avrättningsplatsen i tron att hon skulle dö. Hon skulle sättas på bålet men om hon efter vädjan om erkännande tog på sig skulden för att ha orsakat kyrkoherde Werner Adami Klangundius  död fortfarande nekade, skulle hon straffas med risslitande och förvisning från det fjäll och distrikt där hon hade sitt hem.

Gunilla Jonsdotter är en ogift trebarnsmor, syster till lapplänsmannen Tomas Jonsson och en erkänd helbrägdagörare som dessutom nekar att ta nattvarden.  Ur kyrkoherdens och samhällets synvinkel är hon förmodligen rätt kontroversiell, så när Gunill ber att Herr Adam ska viga henne och barnafadern till hennes tredje oäkta barn hamnar de i gräl.  Hon föreslår att om hon står kyrkplikt för det tredje barnet och tar nattvarden så kan kyrkoherden viga henne och barnets far, Skohl Nils samma dag. Prästen nekar, då erbjuder hon 1 riksdaler för besväret men prästen står fast  vid sitt beslut. En arg Gunill lämnar stugan på prästbordet i Kall och Herr Adams son Claes hör hur vred hon är, trots att hon pratar på ett språk som han inte förstår.  Kyrkoherden återvänder men blir sjuk på hemresan och blir sängliggande i fjorton dagar.

Den 6 november 1665 anklagas Gunill för trolldom av kyrkoherdens söner Werner och Claes Adamsson. Werner menar att fadern sedan mötet med Gunill aldrig blivit riktigt kry, att Herr Adam tvingats använda kryckor för att kunna gå och att det slutligen lett till faderns, Herr Adams död 1662.

Claes tillfrågas av befallningsmannen om det finns vittnen som hört att Gunill hotat Herr Adam så svarar han att Margreta i Brattäggen i Kalls socken har hört det, men att hon först kan vittna i nästa ting. Claes berättar vidare att han samtalat med Hans Andersson Blix i Medstugan som berättat att han har hört av lappen Mårten Andersson som i sin tur hört av lappen Olof Torkielsson att Gunill sagt "ligg du prest, haf du den gott, iag lef full lijkwäl, medan som iag tog intet dijt bröd och Herrens nattwardh". Av Hans Andersson Blix har Claes även hört att Gunill sammankallat samerna kring Medstugan och då erbjudit lappen Mårten Andersson 2 riksdaler för bota prästen. Mårten har då sagt, gör jag sådan konst mister jag mitt liv. 

Gunill som även hon är känd för att kunna bota har bara ett år tidigare hjälpt Lars Gulichsson i Hoffwermo som varit långvarigt sjuk. Nu lämnar Claes över ett brev där Gulichsson intygar att när han aldrig blev frisk och legat i säng flera månader hade han sänt efter Gunill som kommit till hans undsättning och botat honom mot 6 riksdaler. Gunill medger att hon botat Gulichsson men endast mot 3 riksdaler och resterande har hon fått betalt i form av matvaror. Claes menar att kan Gunill bota så kan hon även förgöra, vilket Gunill nekar till. När befallningsmannen frågar Gunill  hur hon ställer sig till brödernas anklagelse svarar hon uppgivet "Jaa, Gudh weet det".   Mot borgen släpps Gunill och får till uppgift att skaffa värningsmän som kan styrka hennes oskuld vid nästa ting.

Vid tinget den 18 oktober 1666 meddelar Gunill att hennes bror Tomas Jonsson, två av hennes syskonbarn, broderns hustru och hustruns systerson kan intyga att hon är oskyldig.  Ingen av dem anser sig nämnden kunna godkänna och Gunill döms till döden. Rannsakningen skickas över till Kongl Hoffrätten för fastställande av domen den 2 januari och den 20 april 1667 läses Hoffrättens utslag upp i Undersåkers tingsrätt.

Hur det gick för Gunill framgår däremot inte av tingsprotokollen. Avrättades hon eller nekade hon och slapp bålet men förvisades från sitt hem?

Anna Skielta

Intressant

Adamus Wilhelmi Klangundius var född 1605 i Trondheim tillträdde tjänsten som kyrkoherde 1636 i Undersåker.  Troligen led Klangundius av reumatism som utvecklades efter den förkylning som han insjuknade i efter besöket i Kall. Klangelius blev 57 år gammal. Två av Klangelius söner blev även de kyrkoherdar,  i Oviken Hackås samt Hammerdal-Ström.

Gunill Jonsdotter kom förmodligen från en familj med hög status. Hennes bröder skattade för stora fjällområden, var av den ena brodern även var Lapplänsman. Gunill var en erkänd botare och  enligt tingsprotokollen tog hon aldrig nattvarden och erkände sig till den kristna tron.

Häxprocessernas kulmen inträffade mellan 1668 till 1676.

Reportage

Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...