”Jag ber marken tyst om lov”

När Sanningskommissionen för det samiska folket den 30 september 2026 överlämnade sin slutrapport till regeringen följde också en särskild berättelsevolym med: ”Jag ber marken tyst om lov”. Medan slutrapporten beskriver den svenska statens politik och dess konsekvenser för samerna, låter berättelsevolymen de människor som levt med konsekvenserna själva komma till tals.

Boken bygger på de drygt 300 intervjuer och skriftliga berättelser som samlats in under kommissionens arbete. Många av berättelserna handlar om sådant som sällan fått plats i historieböckerna: skam över det samiska ursprunget, språk som gått förlorade, erfarenheter av rasism, konflikter kring mark och vatten och känslan av att inte bli trodd eller lyssnad på. Samtidigt rymmer berättelserna också stolthet, styrka, motståndskraft och kärlek till det samiska kulturarvet.

Marken som bär minnen

Titeln Jag ber marken tyst om lov speglar den nära relation som många samer beskriver till naturen och till de marker där generationer före dem har levt. I berättelserna återkommer marken inte bara som en plats för försörjning utan också som en plats för minnen, identitet, språk och samhörighet.

Många berättare beskriver hur förändringar i markanvändningen påverkat deras möjligheter att leva enligt samiska traditioner. Förlusten av tillgång till marker och naturresurser beskrivs inte bara som en ekonomisk fråga utan som en förlust av kultur, kunskap och sammanhang.

Berättelser om språk, skola och identitet

Flera kapitel behandlar samiska språk och skolans roll i assimileringen av samer. Många vittnar om hur föräldrar och morföräldrar avstod från att föra språket vidare för att skydda sina barn från diskriminering eller för att de uppfattade att samiskan inte hade någon plats i det svenska samhället.

I berättelserna framträder också erfarenheter av internatskolor, bristande kunskap om samer i undervisningen och den skam som många känt över sin identitet. Konsekvenserna beskrivs som något som sträcker sig över generationer och fortfarande påverkar människor idag.

Rasism och okunskap

Ett återkommande tema är mötet med rasism och fördomar. Berättarna beskriver allt från vardagliga kommentarer och stereotypa föreställningar till mer direkt diskriminering. Många lyfter också fram den omfattande okunskapen om samer i majoritetssamhället som en fortsatt belastning. Kommissionen menar att okunskapen i sig är en konsekvens av den historiska politik som länge gjort samiska erfarenheter osynliga i det svenska samhället.

Styrka trots motgångar

Trots de ofta svåra erfarenheterna är berättelsevolymen inte enbart en skildring av utsatthet. Kapitlen om stolthet, styrka, samisk kunskap och andlighet visar hur språk, kultur, släktband och relationen till naturen fortsatt att bära människor genom generationer.

Berättelserna visar att samisk historia inte bara handlar om förluster utan också om överlevnad och motståndskraft. Många vittnar om en stark vilja att föra traditioner, språk och kunskap vidare till kommande generationer.

Ett mänskligt komplement till slutrapporten

Om slutrapporten innehåller analyser, slutsatser och förslag till åtgärder är Jag ber marken tyst om lov den del av arbetet som ger ansikten och röster åt statistiken och historiken. Boken visar hur politiska beslut påverkat människors vardag, familjer och livsval.

För många av dem som bidragit med sina berättelser har deltagandet handlat om att ge en röst åt tidigare generationer och att säkerställa att deras erfarenheter inte glöms bort. Berättelsevolymen blir därmed inte bara ett dokument över historiska oförrätter, utan också ett arv till framtida generationer.