Bildspel

Så här kan det se ut när renar ska flyttas genom både en kraftledningsgata och vindkraftspark. Fotograferat av renskötaren Pär-Mikael Åhrén i Ohredahke sameby i Jämtland. Pär-Mikael sitter i en helikopter och styr flytten genom att instruera renskötarna på marken.

Naturtillgångar och kolonialism

Norrlands naturresurser har varit en förutsättning för Sveriges välstånd. Med industrialiseringen låg det i statens intresse att skaffa sig skogar, älvar och gruvmark.

Billig energi via vattenkraft har varit en förutsättning för den industriella utvecklingen och elektrifieringen av järnvägen. 1900-1945 byggdes enorma vattenkraftverk i väglöst land i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Under andra världskriget infördes en krislag som förenklade beslutsprocesserna. Då blev det ännu lättare att fatta beslut om dämningar och vattenkraftutbyggnader. Krislagen fortsatte att tillämpas långt in på 1950- och 1960-talen och samernas marker påverkades starkt av storskaligt skogsbruk, gruvor, vägar och järnvägar.

Den tekniska utvecklingen fick också samer nytta av, men till ett högt pris. Omvandlingen av landskapet försvårade för renskötseln, dämde över marker, flyttleder, försvårade fisket och förstörde naturen. Kulturlandskap försvann eller förändrades. Gamla boställen försvann under vatten och många samiska familjer tvingades flytta, ibland flera gånger.

Samiska näringar förbisågs av lagstiftare, myndigheter och exploatörer; samernas rättigheter och behov betydde ingenting. Renskötseln osynliggjordes och samerna hade inte mycket att säga till om i de omfattande utbyggnader som skedde. De ersättningar som gavs tog liten hänsyn till kulturella och sociala värden.

Än idag innebär skogsavverkningar, gruvor och vindkraftsparker en utbyggnad av infrastruktur som fortsätter att fragmentera betesområden, skära av renars flyttleder, påverka jakt och fiske, tillgång på slöjdmaterial med mera.

Industriföreträdare menar att den ”gröna” omställningen kräver fler metaller och nya mineraler. Det öppnar i sin tur upp för fler gruvor i Sverige vilket innebär ännu mer markexploatering och naturresursutvinning inom traditionella samiska områden.

Nu höjs röster att politiken och näringslivet måste hjälpas åt för att öka takten i nyindustrialiseringen och elektrifieringen. Näringslivsföreträdare begär att politiska beslut för tillståndsprocesser och miljöprövningar ska förenklas och förkortas. Det går att dra paraleller till den snabba industrialiseringen på 1950- och 60-talet.

Det går inte att bortse ifrån att statens behov av att kontrollera naturtillgångarna i Sápmi också är en bidragande orsak till det motstånd mot samiskt inflytande som finns, både på det lokala, regionala och nationella planet. Det koloniala synsättet på Norrlandoch samerna finns kvar.

Reportage

Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...