Bildspel

Så här kan det se ut när renar ska flyttas genom både en kraftledningsgata och vindkraftspark. Fotograferat av renskötaren Pär-Mikael Åhrén i Ohredahke sameby i Jämtland. Pär-Mikael sitter i en helikopter och styr flytten genom att instruera renskötarna på marken.

Naturtillgångar och kolonialism

Norrlands naturresurser har varit en förutsättning för Sveriges välstånd. Med industrialiseringen låg det i statens intresse att skaffa sig skogar, älvar och gruvmark.

Billig energi via vattenkraft har varit en förutsättning för den industriella utvecklingen och elektrifieringen av järnvägen. 1900-1945 byggdes enorma vattenkraftverk i väglöst land i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Under andra världskriget infördes en krislag som förenklade beslutsprocesserna. Då blev det ännu lättare att fatta beslut om dämningar och vattenkraftutbyggnader. Krislagen fortsatte att tillämpas långt in på 1950- och 1960-talen och samernas marker påverkades starkt av storskaligt skogsbruk, gruvor, vägar och järnvägar.

Den tekniska utvecklingen fick också samer nytta av, men till ett högt pris. Omvandlingen av landskapet försvårade för renskötseln, dämde över marker, flyttleder, försvårade fisket och förstörde naturen. Kulturlandskap försvann eller förändrades. Gamla boställen försvann under vatten och många samiska familjer tvingades flytta, ibland flera gånger.

Samiska näringar förbisågs av lagstiftare, myndigheter och exploatörer; samernas rättigheter och behov betydde ingenting. Renskötseln osynliggjordes och samerna hade inte mycket att säga till om i de omfattande utbyggnader som skedde. De ersättningar som gavs tog liten hänsyn till kulturella och sociala värden.

Än idag innebär skogsavverkningar, gruvor och vindkraftsparker en utbyggnad av infrastruktur som fortsätter att fragmentera betesområden, skära av renars flyttleder, påverka jakt och fiske, tillgång på slöjdmaterial med mera.

Industriföreträdare menar att den ”gröna” omställningen kräver fler metaller och nya mineraler. Det öppnar i sin tur upp för fler gruvor i Sverige vilket innebär ännu mer markexploatering och naturresursutvinning inom traditionella samiska områden.

Nu höjs röster att politiken och näringslivet måste hjälpas åt för att öka takten i nyindustrialiseringen och elektrifieringen. Näringslivsföreträdare begär att politiska beslut för tillståndsprocesser och miljöprövningar ska förenklas och förkortas. Det går att dra paraleller till den snabba industrialiseringen på 1950- och 60-talet.

Det går inte att bortse ifrån att statens behov av att kontrollera naturtillgångarna i Sápmi också är en bidragande orsak till det motstånd mot samiskt inflytande som finns, både på det lokala, regionala och nationella planet. Det koloniala synsättet på Norrlandoch samerna finns kvar.

Reportage

Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...