Bildspel

Anders Fjellner, fotograferad av Lotten von Düben.

Anders Fjellner – samisk 1800-talsdiktare av internationell klass

”Om Anders Fjellner varit sörlänning hade varje svensk tragglat honom i skolan. Men nu var han same.” Så skriver Mikael Mogren, biskop i Västerås, om min morfars farfars far – prästen och diktaren Anders Fjellner.

”Varför har ingen under min skoltid kläckt ur sig att det finns en samisk 1800-tals diktare av internationell klass?” Mikael Mogrens fråga kan nog många av oss instämma i.

Inte heller jag fick läsa om Anders Fjellner i skolan. Men tidigt visste jag att Anders Fjellner var min förfader och vi satte ofta blommor vid hans gravsten på Sorsele kyrkogård. Hemma i bokhyllan fanns Bo Lundmarks gedigna Anders Fjellner – samernas Homeros – och diktningen om solsönerna.

När jag började släktforska som 16-åring ville jag förstås veta mer om Anders Fjellners förfäder. Kyrkobokföringen i Härjedalen vid tiden är snårig och luckorna är många. Det var svårt att komma vidare i kyrkböckerna. Men plötsligt, efter 27 års släktforskning, dyker det upp en avlägsen släkting på Facebook. Hon är uppvuxen i Härjedalen, har släktforskat i många år och är faktiskt släkt med mig.

Vanja Torkelsson, som min släkting heter, berättar att Anders Fjellners farfar hette Jon Nilsson Fin. Tanken svindlar. Äntligen har jag ett namn på min morfars farfars farfars far! Vanja berättar också att tillnamnet Fin beskriver ett rörelsemönster, jämför ordet stigfinnare.

Farfadern Jon Nilsson Fin spelar en mycket viktig roll i den unge Anders liv. Det är nämligen farfadern som berättar sägnen om Soldottern Peije (peive) neitä. Soldottern var enligt farfadern den som tämjde vildrenens kalvar. Hon var också den som först mjölkade renen. Vi har alltså anledning att vara Soldottern evigt tacksamma!

Anders Fjellner fick möjligheten att studera, han kom till Uppsala och läste teologi. Det var i Uppsala som Fjellner träffade på en student från Finland som hette Carl Axel Gottlund. Denne var fångad av att samla sitt folks sagor och sägner.  Hos Anders Fjellner väcktes en tanke: ”Vi samer bär också en rik skatt av sägner, sagor och myter. Dessa vill jag göra tillgängliga i diktform.”

Anders Fjellner får tjänst som missionär i Jukkasjärvi och Karesuando, långt från Härjedalen. Så småningom blir han prästvigd. En dag kommer Anders till den nordligaste samebyn Könkämäs viste i Dolpi. Det sägs att det var här han träffade sin blivande hustru Christina första gången. Hon tillhörde släkten Päivadtj, vilket betyder ”lilla solen”. I ett brev till släktingar i Härjedalsfjällen skriver han 1837: ”Jag har funnit Solens dotter och hon står inte sagans efter!”

Sägnen som farfar Jon berättat, inspirationen från studiekamraten Carl Axel och – inte minst – hans alldeles egen sångmö Christina…  Anders Fjellner väver ihop allt detta i ett slags samiskt epos kallat Peiven Parneh – Solens söner. Här följer ett kort utdrag:

 

Sagor säga, sägner mäla:
nordanom den fasta stjärnan,
västvart bortom sol och måne
är vart stenblock guld och silver:
ärilstenar, sänkestenar –
guldet glänser, silvret skimrar,
fjällflåg spegla sig i havet,
solar, månar, stjärnor stråla
le mot sina spegelbilder.

(Anders Fjellner 1849,
översatt till svenska av Björn Collinder 1953)
 

När delar av texten publicerades väckte det genast uppmärksamhet. De offentliggjordes i Post- och Inrikes Tidningar, S:t Petersburger Zeitung och Helsingfors Morgonblad. Anders Fjellner blev också känd över ett stort område av Sápmi, vilket var ovanligt på den tiden.

Med sitt epos Peiven Parneh gav Fjellner samiskan en litterär status. Han inspirerade också många efterföljande. Däribland var Isak Saba, som var samisk stortingsman i Norge. När Saba skrev dikten som blev den samiska nationalsången 1906 var han tydligt inspirerad av Anders Fjellners text.

När den samiska flaggan skapades 1986 av Astrid Båhl från norska Troms kom också inspiration från Fjellner, när han skriver om samerna som solens döttrar och söner. Dessutom har Fjellner inspirerat den framväxande samiska teatern. Arvet från Fjellner lever vidare i nya former, även om Nationalencyklopedin tiger om hans verk.

Anders Fjellner blev 1842 utnämnd till kyrkoherde i Sorsele. Flyttrajden från Jukkasjärvi till Sorsele var äventyrlig och 70 mil lång. Kyrkoherden färdades som sina fäder – med ren! Kyrkoherdegården i Sorsele på Fjellners tid var något av kulturcentrum. Vid matbordet talades nordsamiska, sydsamiska, svenska och även tornedalsfinska.

Fru Christina Fjellner hade till vardags ett hushåll på närmare 20 personer. Dessutom stod kyrkoherdegården öppen – till exempel om något barn bland flyttsamerna insjuknat fanns det alltid möjlighet att bo en tid hos Fjellners.

Anders Fjellner var också praktiskt lagd och timrade eller underhöll en mängd byggnader på Sorsele prästbord. Han deltog aktivt i byggandet av en nuvarande kyrkan i Sorsele. Sin gravsten tog han själv ut vid Nalovardo. Hans söner fraktade stenen ner till Sorsele, där den restes på hans grav.

Söndagen den 20 juli 2014 invigdes i Sorsele en minnessten över Anders Fjellner. Minnesstenen är placerad vid Vindelälven, intill en tall med yvig grenkrona. Trädet kallas Tänkartallen. Det berättas att Anders Fjellner brukade klättra upp i tallen för att skriva dikter och predikningar. 

 

MARCUS BRÄNNSTRÖM
barnbarns barnbarnsbarn till Anders och Christina Fjellner

Anders Fjellner


Samisk diktare, översättare, präst och etnolog.

Född 1795 på Rödfjället, Tännäs, Härjedalen.

Död 1876 i Sorsele, Västerbotten.

I Karesuando hittar du Anders Fjellners gata. https://goo.gl/maps/kYozU3rXwSny2MJi7

Lästips

Düben, Gustaf von, Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske [Elektronisk resurs] ethnografiska studier, Norstedt, Stockholm, 1873

Lindmark, Daniel (red.), Från nyläseri till bibelbälte: kyrka och väckelse i Västerbotten, Luleå stiftshistoriska sällskap, [Luleå], 2020

Lundmark, Bo, Anders Fjellner - samernas Homeros - och diktningen om solsönerna, Västerbottens läns hembygdsförening, Umeå, 1979

Lundmark, Bo, På nötta och nyröjda stigar i Sápmi, Första upplagan, Verbum, Stockholm, 2021

Mogren, Mikael Samernas nationaldag, Stiftelsen Seglora smedja, 2010

Reportage

Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...