EU och samerna

Samerna är det enda urfolket i EU och det finns det protokoll på. Och det tack vare den norska regeringens förhandlingsarbete. Lars-Anders Baer arbetade då på Svenska samernas riksförbund (SSR) och minns en spännande tid:
- Jag brydde mig inte om den vanliga frågan, är EU bra för Sverige. Mitt fokus var: Är EU bra för samerna? Och det tycker jag att det är.

Det så kallade sameprotokollet är bara en halv A4-sida, men spelar ändå roll, enligt Baer. Där står bland annat att ”det samiska folket kan ges ensamrätt till renskötsel inom traditionella samiska områden”. Det är ett undantag från Romfördragets bestämmelser om bland annat fri rörlighet för människor och tjänster och anti-diskriminering.
- Jag tycker man kan se protokollet som ett indirekt EU-erkännande av samerna som urfolk, säger Lars-Anders Baer, jurist.

Samtidigt som Sverige förhandlade om EU-medlemskap arbetade Norge fram sitt EES-avtal. Lars-Anders Baer kände flera personer på norska departement och den vägen gick det mesta av det samiska arbetet på svensk sida. Det svenska sametinget var alldeles nytt, medan det norska funnits sedan 1989. Det var den norska regeringen som föreslog det som kom att bli ”Protokoll 3 om det samiska folket”. EU sa ja, men villkorade med att norrmännen skulle få med sig finska och svenska regeringarna.

Det är nu 20 år sen protokollet undertecknades. Vid förhandlingar i FN har EU arbetat aktivt för bland annat urfolksdeklarationen. EU har också överlåtit till nordiska renbeteskonventionen att hantera handel med renar och renkött över norsk-svenska gränsen.

Genom EU:s strukturfonder har samerna själva fått möjlighet att prioritera vad som är viktigt för näringslivs- och landsbygdsutveckling samt projekt över landgränserna inom Sápmi.
- Pengarna har gjort nytta. Vi har kunnat stötta många samiska företag, de som lever och verkar här. Med EU:s strukturfondspengar har vi blivit mer herre över vår egen utveckling, säger Ingela Nilsson, Sametingets enhetschef för landsbygdsprogrammet.

Under den senaste programperioden, 2007-2013, har 226 företag och projekt tillsammans fått 66,5 miljoner kronor från EU:s landsbygdsprogram. Pengarna används för näringslivs- och landsbygdsutveckling. Slöjdare, renskötare, turistföretagare, förädlare av renkött, restauranger, bredbandsutbyggnad och en sameby som utvecklat egenförvaltning hör till några av alla dem som fått pengar.

Öronmärkta pengar för samisk utveckling finns också inom interregprogrammet. 29 projekt som arbetat i flera länder, till exempel i Norge och Sverige, har de senast sju åren fått dela på 40 miljoner kronor. Det nya samiska programmet inom Nord 2014-2020 har nästan 50 miljoner kronor. De fyra viktigaste områdena är forskning och innovation, entreprenörskap, kultur och miljö samt gemensam arbetsmarknad.
- Interreg har gjort det lättare för oss att jobba just i Sápmi över gränserna, säger Ingela Nilsson.
    
Nästa programperiod för EU-programmen är försenad och kommer inte igång under 2014. Sametinget vet därför inte vilken inriktning och hur mycket pengar det blir kommande sju år.
- Jag hoppas att det blir ungefär lika mycket. Mer blir det nog inte. EU har ju fått fler medlemsländer nu också, säger Ingela Nilsson vid Sametinget.

Det är inte en ny idé men nu höjs alltfler röster allt oftare för ett samiskt representationskontor i Bryssel. Flera samiska samarbetsorgan är överens om att det är dags att lobba mer, både politiskt och i sakfrågor. De tre sametingen i Sverige, Finland och Norge samarbetar i Samiskt parlamentariskt råd (SPR). Där är svenska sametingsordförande Håkan Jonssn ordförande:
- Vi sametingspolitiker företräder hela det samiska folket och det är SPR som har ett mandat att driva politiska lobbyfrågor gentemot EU. Det är en viktig framtidsfråga och jag ser framför mig att vi öppnar ett samiskt representationskontor i Bryssel 2016.

EU-beslut märks inte sällan i vardagen, till exempel när det gäller biologisk mångfald. Till många renskötares förtret och förtvivlan skyddas vargen i EU:s habitatdirektiv. Även om samer och svenska regeringen är överens om att minska vargstammen, så sätter EU stopp för det. Håkan Jonssons hoppas att få igång en konsultationsordning mellan samerna och EU, alltså mer regelbundna träffar än som hittills ”dialog” en gång per år.
- Jag ser större inflytande framför mig, både i EU och i Sverige. Vi ska luta oss mot det dokument som FN:s medlemsstater tog på världskonferensen för urfolk i september 2014. Det blir en spännande framtid, säger Håkan Jonsson.

PIA SJÖGREN