En folkhögskola för samer

Samernas Folkhögskola, som det hette fram till slutet på 90-talet, idag  Samernas utbildningscentrum, är synonymt med samisk vuxenutbildning. När skolan startade sin verksamhet 1942 var utbildningsbehoven stora och det fanns ingen utbildningsinstitution för studier i exempelvis samernas språk och historia. Att starta en folkhögskola för samerna var en utmaning.
- Samerna måste hävda sin plats i det svenska samhället, och till detta krävs ökad kunskap, bildning och utbildning, ansåg skolans grundare, dåvarande biskop Bengt Jonzon i Luleå.

Biskopen fick med sig Svenska Missionssällskapet på skolidén. När verksamheten startade i Sorsele var tanken att skolan skulle vara en kristen gottgörelse av gångna tiders övergrepp. Biskopen utsåg prästen Lennart Wallmark som ledare och rektor för skolan. Den första årskursen 1942-43 samlade 24 elever. Redan efter det första året, med ett sinande elevunderlag, insåg Lennart Wallmark att Sorsele inte var den rätta platsen för skolan. Sorsele var redan från starten tänkt som en tillfällig lösning tills det gick att hitta lämpliga lokaler i Jokkmokk.

För att få upp intresset för den nystartade skolan kallade Lennart Wallmark till ett samiskt ungdomsmöte i mars 1944. Mötet samlade 250 samiska ungdomar från svenska Sápmi. Med facit i hand så var det ett av de viktigaste mötena i samisk organisationshistoria. Ungdomarna var eniga om att det var viktigt att slå vakt om det samiska kulturarvet och att Jokkmokk var den rätta platsen för en samisk folkhögskola. Under mötet bildades också en kommitté som skulle arbeta fram stadgar till en samisk organisation. Det var de första stegen i det som idag är Riksorganisationen Same Ätnam.

Svenska Missionssällskapet och biskop Bengt Jonzon agerade snabbt. Sommaren 1945 gick flyttlasset till Jokkmokk, där det nya elevhemmet var färdigt. Skolhuset blev färdigt tre år senare. Med det kyrkliga som ägare och biskopen som grundare var det självklart att den bärande idén var en kristen folkhögskola som skulle hjälpa samiska ungdomar att slå vakt om det värdefulla samiska kulturarvet. Men också en skola, som var ”ett hem, en borg och en mötesplats för samiska ungdomar som skapar ett fäste för den samiska kulturen”.

Åren gick och det hände en hel del, både inom idrott och politik. Samiska mästerskap på skidor är ett initiativ som Samernas elever tog 1948. En verksamhet som utvecklats till både sommar och vinteridrotter och som hålls vid liv av ett samiskt idrottsförbund som också bildades på Samernas i slutet av 40-talet. Svenska Samernas Riksförbund (SSR), den idag största samiska riksorganisationen, föddes också på Samernas med rektor Lennart Wallmark som en av de drivande. SSR:s första landsmöte var i oktober 1953 på Samernas i Jokkmokk.

Skolans storhetstid var 50- och 60-talet. Det hände saker kring skolan och behovet av vuxenutbildning var stort. Men det hände också saker i omvärlden som påverkade skolan. Det allmänna skolväsendet byggdes ut med 9-årig grundskola och i slutet på 60-talet var läget akut. Nedläggning eller nya ägare och nya grepp var alternativen. Det blev nya ägare och också nya grepp. Skolan som tidigare bara tagit emot samiska elever blev 1972 en allmän folkhögskola med Jokkmokks kommun och de samiska riksorganisationerna Same Ätnam och SSR som ägare. Nya utbildningslinjer öppnades, exempelvis en ekologilinje och en sameslöjdslinje. Elevantalet steg igen och Samernas kunde andas ut.

Det som idag är Samernas är inte bara en skola och ett utbildningscentrum utan också en kär mötesplats som före detta elever gärna återkommer till. Inte minst under de intensiva vintermarknadsdagarna i Jokkmokk. Det är väl nästan så att i varje samisk familj på svensk sida har någon gått på Samernas eller känner någon som gått där. Samernas idag är ett modernt utbildningscentrum med 60-70 elever på de längre utbildningarna. Skolan fortsätter att satsa på samiskt hantverk, språk och kultur, men vill även ha en roll i utvecklingen av de samiska näringarna.