Jämställdhetstänket genomsyrar allt hon gör

Hon poängterar att jämställdhet och feminism inte är isolerat till att bara handla om kvinnor, vilket hon upplevt att många fortfarande tror. Hon menar att feminism och jämställdhet berör alla delar av samhällsstrukturen.

Sedan en tid tillbaka håller hon workshops om samisk jämställdhet och där tar hon bland annat upp värderingar, strukturer, fördomar och normer. Hon tar även upp skillnader mellan det svenska samhället och det samiska samhället.

För, säger Káren-Ann Hurri, det finns skillnader mellan samisk jämställdhet och svensk jämställdhet.

Den största skillnaden, som också är en slutsats som hon och de som deltagit i hennes workshops dragit, är värderingar.
– Vi har olika värderingar som grundar sig i allt vi har omkring oss. I det svenska samhället kanske man värderar inredning, bo i ett fint hus och tillgången till pengar, medan man i det samiska samhället kanske värdesätter renskötsel, duodji, språk, jakt och fiske betydligt högre.

Men, säger hon, eftersom vi lever i samma samhälle är det också viktigt att, förutom att lyfta det som är unikt för Sápmi, även lyfta nationella och internationella problem i Sápmi.
– Många gånger hör man argumentet att Sápmi blivit ojämställt på grund av kolonialismen. Genom det argumentet förnekar vi de strukturer vi har som blivit samiska. Vi måste själva arbeta med dessa frågor, annars står vi bara och konstaterar att det brinner och vi vet varför, men inget händer.

Káren-Ann följer jämställdhetsdebatten i Sverige. Hon menar att man i det svenska samhället kan gruppera sig som feminist på ett annat sätt än vad man kan i det samiska samhället. Hon säger att hon mött en viss motvilja från svenskt håll att prata om en samisk feminism som skiljer sig mot majoritetens bild av vad feminism och jämställdhet är.
– Det finns en brist på förståelse när vi samer vill ha något på vårt sätt.

När Káren-Ann håller workshops för unga samer upplever hon att de flesta är öppna och förstående och de yngre killar som deltagit har haft en feministisk värdegrund.
– När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om jämställdhet och vad det innebär. Det anses som en helt okej fråga att inte vara insatt. Jag hoppas att det kommer att ändras.

Hon tror att bristen på intresse kommer från att många tror att det är en sakfråga som enbart berör kvinnor, så hon försöker resonera kring olika komponenter inom kulturen, som exempelvis språkfrågan, duodji och mat och därigenom väva in jämställdhetsperspektivet.

Föreställningen att samiska kvinnor har stor makt i det samiska samhället tycker hon inte längre stämmer.
– Förut behövde man varandra på ett helt annat sätt i den samiska kulturen, medan majoritetssamhället länge varit individualistiskt. Många säger att rennäringen är familjebaserad och det finns en kollektiv uppfostran av barn, men jag vet inte om det längre stämmer. Om allt runt omkring oss är individualistiskt, vad gör det med oss?

För Káren-Ann är jämställdhetstänket centralt i allt hon gör, även när hon inte försöker fokusera på just det.
– Saker hänger ihop, därför tycker jag det är så dumt att komma undan med att man inte är insatt i jämställdhetsfrågan.

Lösningen för att få ett mer jämställt samhälle bygger på att alla måste dra sitt strå till stacken.
– Vi kan ha konferenser och workshops, men det kommer aldrig hända något om inte alla arbetar aktivt i sin vardag, på sina arbetsplatser, i media och så vidare. Enda lösningen är att själv ta ansvar.

KATARINA HÄLLGREN