Lektionsplanering - Film som historisk källa

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan

Citerat ur centralt innehåll

Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen.

Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Filmen Sameblod är både en historisk berättelse och en ung kvinnas (Amanda Kernell) uppgörelse med sin egen familjehistoria. Den skildrar en tid i svensk-samisk historia präglad av rasism och kolonialism och utmanar begreppet nationell identitet.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Sameblod skildrar nomadskolan, rasbiologi och statens så kallade ”lapp skall vara lapp- politik”. Alla dessa delar är centrala för den nutida förståelsen samers levnadsvillkor i såväl historia som nutid.

Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Lektionen ger möjlighet att tolka historiska källor genom filmen Sameblod, samt historiska källor som härrör från den tidsperiod som filmen utspelar sig i.

Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Hur historia kan användas belyses genom att diskutera hur, vad och varför historia används i filmen Sameblod.

Betygskriterier för betyget E

Betygskriterier för betyget C

Betygskriterier för betyget A

Eleven har grundläggande kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra enkla resonemang om samisk historia och film som historisk källa. Eleven ställer frågor till filmen som historisk källa och för enkla resonemang om vad den kan berätta om det förflutna samt om filmens relevans och trovärdighet.

Eleven har goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra utvecklade resonemang om samisk historia och film som historisk källa. Eleven ställer frågor till filmen som historisk källa och för utvecklade resonemang om vad den kan berätta om det förflutna samt om filmens relevans och trovärdighet.

Eleven har mycket goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra välutvecklade resonemang om samisk historia och film som historisk källa. Eleven ställer frågor till filmen som historisk källa och för välutvecklade resonemang om vad den kan berätta om det förflutna samt om filmens relevans och trovärdighet.

Start, hur börjar lektionen?

Börja med en kort presentation av film som ingång till historia. För förslag på upplägg, se gärna: https://stockholmskallan.stockholm.se/vad-ar-stockholmskallan/film-och-rorlig-bild/

Presentera styrkor och svagheter hos olika typer av film.

Eleverna får till uppgift att besvara ett antal frågeställningar under filmens gång. Frågorna besvaras förslagsvis skriftligen.

Elev- och läraraktiviteter

Förslag på frågor att besvara under filmens gång:

-         Vad är Sameblod för typ av film, spelfilm, reklamfilm eller dokumentär?

-         Vad har en sådan typ av film för styrkor och svagheter? Kan du ge exempel på detta ur filmen?

-         Vad lever de samiska familjerna som skildras i filmen av?  Vad har de för arbeten?

-         Känns filmen realistisk? Förklara varför.

Arbete utanför lektionstid

Inget

Avslut

Som avslutning på lektionen så går läraren igenom svaren på frågorna i helklass.

I denna avslutande diskussion lyfter läraren förslagsvis fram följande saker:

-         Att Sameblod är en historisk berättelse – som inte nödvändigtvis strävar efter att vara historiskt korrekt. (Precis som andra historiska spelfilmer)

-         Att väldigt många samer under 1930-talet inte levde av renskötsel, utan var jordbrukare, lönearbetare, barnmorskor eller lärare.

-         Att filmen inte nödvändigtvis menade att skildra hur de flesta unga samer hade det i Sverige på 1930-talet.

-         Att nomadskolan byggdes upp för de renskötande samernas barn – de andra samiska barnen gick i vanliga skolor. Detta var en del av det som idag kallas för statens ”lapp skall vara lapp” politik.  

-         Att det är korrekt att vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem att fotografera nomadskolebarn (även nakna).

Övriga frågeställningar som kan lyftas för diskussion är

-         Måste en historisk film vara ”korrekt” för att vara bra?

-         Går det att göra film som är historiskt ”korrekt”?

-         Hur tror ni att det var att gå i nomadskola på 1930-talet? Tror ni att alla elever tyckte lika om sin skolgång? I filmen fick vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?

Material

Förberedelser för lärare:

-         Se filmen Sameblod

-         Läs: Vad berättar film och rörlig bild på  https://stockholmskallan.stockholm.se/vad-ar-stockholmskallan/film-och-rorlig-bild/

-         Läs: Flera generationer har burit på en massa skam. Intervju med Amanda Kernell DN 20170320. https://www.dn.se/kultur-noje/flera-generationer-har-burit-pa-en-massa-skam/

Elevaktivitet:

-         Filmen Sameblod

Uppföljning och dokumentation

Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?