Underlag för lektionsplanering - Sameblod

Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i historia. Eleverna diskuterar styrkor och svagheter med film som historisk källa samtidigt som de får insikt i samiska livsvillkor under tidigt 1900-tal. Filmen Sameblod utspelar sig i Sápmi och Uppsala under 1930-talet. Filmen handlar om Elle-Marja, en flicka som är uppvuxen i en renskötarfamilj men vill bli lärarinna och beger sig ner till Uppsala för att studera.

rberedelser/förkunskaper:

Lärare: Förbered lektionen genom att

Koppling till centralt innehåll
 

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Imperialism och världskrig, cirka 1800—1950

Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Filmen Sameblod är både en historisk berättelse och en ung kvinnas (Amanda Kernell) uppgörelse med sin egen familjehistoria. Den skildrar en tid i svensk-samisk historia präglad av rasism och kolonialism.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Sameblod skildrar nomadskolan, rasbiologi och statens så kallade ”lapp skall vara lapp politik”. Alla dessa delar är centrala element i den nutida förståelsen av den historiska situationen för samerna i Sverige.

Hur historia används och historiska begrepp

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkoroch värderingar. Hur historia kan användas belyses genom att diskutera hur, vad och varför historia används i filmen Sameblod.

Koppling till kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A

Eleven har grundläggande kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Eleven har goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Eleven har mycket goda kunskaper om samisk historia och film som historisk källa. Eleven visar detta genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om samisk historia och film som historisk källa.

Förslag på undervisningsupplägg

Start, hur börjar lektionen?

Börja med en kort presentation av film som ingång till historia. För förslag på upplägg, se gärna:
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/vad-kan-jag-hitta-i-stockholmskallan/film-och-rorlig-bild/

Presentera styrkor och svagheter hos olika typer av film.

Eleverna får till uppgift att besvara ett antal frågeställningar under filmens gång. Frågorna besvaras förslagsvis skriftligen.
Elev- och läraraktiviteter

Förslag på frågor att besvara under filmens gång:

  • Vad är Sameblod för typ av film, spelfilm, reklamfilm eller dokumentär?
  • Vad har en sådan typ av film för styrkor och svagheter? Kan du ge exempel på detta ur filmen?
  • Vad lever de samiska familjerna som skildras i filmen av?  Vad har de för arbeten?
  • Känns filmenrealistisk? Förklara varför.
Avslut

Som avslutning på lektionen så går läraren igenom svaren på frågorna i helklass.

I denna avslutande diskussion lyfter läraren förslagsvis fram följande saker:

  • Att Sameblod är en historisk berättelse – som inte nödvändigtvis strävar efter att vara historiskt korrekt. (Precis som andra historiska spelfilmer)
  • Att väldigt många samer under 1930-talet inte levde av renskötsel, utan var jordbrukare, lönearbetare, barnmorskor eller lärare.
  • Att filmen inte nödvändigtvis menade att skildra hur de flesta unga samer hade det i Sverige på 1930-talet.
  • Att nomadskolan byggdes upp för de renskötande samernas barn – de andra samiska barnen gick i vanliga skolor. Detta var en del av det som idag kallas för statens ”lapp skall vara lapp” politik.
  • Att det är korrekt att vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem att fotografera nomadskolebarn (även nakna)

Övriga frågeställningar som kan lyftas för diskussion är

  • Måste en historisk film vara ”korrekt” för att vara bra?
  • Går det att göra film som är historiskt ”korrekt”?
Hur tror ni att det var att gå i nomadskola på 1930-talet? Tror ni att alla elever tyckte lika om sin skolgång? I filmen fick vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?
Material

Förberedelser för lärare:

Elevaktivitet:

  • Filmen Sameblod
Uppföljning och dokumentation Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?

Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Ansvarig för denna lektionsplanering: Isabelle Brännlund, fil.dr i historia.

Lektionsplaneringsmallen är framtagen av: Drugge utbildning AB
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se
 

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...