Lektionsplanering - Sametinget i Sverige

Lektionens innehåll
Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 7-9 och kan kopplas till Lgr22 och kursplanen för ämnet samhällskunskap. Lektionen fokuserar på Sametinget på svenska sida Sápmi, vad Sametinget gör och vilka som har rösträtt till Sametinget. Lektionen kan exempelvis utgöra en del i ett moment om nationella minoriteter i Sverige eller i ett moment om hur Sverige styrs.

I kommentarmaterialet för kursplanen i samhällskunskap under avsnittet ”Den nationella minoriteterna” anges att:

”Kursplanen betonar också särskilt samernas ställning som urfolk. Som Sveriges enda urfolk har samerna, utöver sin ställning som nationell minoritet, en särställning med speciella rättigheter. Många av dessa rättigheter är knutna till rätten att bruka mark och vatten för renskötse, fisk och jak. Samer har också rösträtt till Sametinget som fungerar som både statlig expertmyndighet och folkvalt parlament. I kunskapsområdet ”Beslutsfattande och politiska idéer” ingår Sametinget i uppräkningen av instanser i det centrala innehållet Sveriges politiska system.” (s. 29)

rberedelser/förkunskaper
Lärare: Ett bra stöd för dig som lärare är att läsa in dig på vad Sametinget är för typ av myndighet/parlament. Lättillgänglig och relevant information om detta finns bland annat på Sametingets hemsida och samiskt informationscentrums hemsida:

https://www.sametinget.se/om-sametinget

https://www.sametinget.se/1043

https://samer.se/1067

En mer fördjupande diskussion om Sametinget, dess funktion och uppbyggnad går att finna i artikeln Självbestämmande genom myndighetsutövning? Sametingets dubbla roller, författad av statsvetarna Rebecca Lawrence och Ulf Mörkenstam. http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/8411/7548

Elever: Innan lektionen behöver eleverna ha fått en grundläggande genomgång av vad demokrati är och hur Sveriges politiska system är uppbyggt.

Lektionens koppling till centrala innehåll kursplanen för samhällskunskap åk 7-9

Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan

Citerat ur centralt innehåll

Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom:

Rättigheter och rättsskipning (SH)

De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt.

Vad är Sametinget för någonting och varför har Sveriges samer ett eget parlament?

Rättigheter och rättsskipning (SH)

 

 

 

 

Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

 

Vilken form av politiskt inflytande medför det att inneha rösträtt i s

Sametingsvalen och vilka kriterier finns uppsatta för att få rösta i sametingsval? Vilka etiska och demokratiska dilemman medför detta?

Beslutsfattande och politiska idéer (SH)

Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.

Vilken typ av makt har Sametinget och på vilket sätt ger Sametinget Sveriges samer möjlighet att påverka samhällsutvecklingen?



Betygskriterier för ämnesområdet (baserat på kriterier för bedömning av kunskaper
och betygskriterier i ämnet samhällskunskap för åk 7-9, Lgr22) 

Betygskriterier för betyget E

Betygskriterier för betyget C

Betygskriterier för betyget A

Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

 

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven visar goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för utvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar. Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

 

Förslag på undervisningsupplägg

Start, hur börjar lektionen?

Lektionen inleds med en kort introduktion av Sametinget samt hur Sametinget kan placeras in i det svenska politiska systemet.

En viktig del i introduktionen är att lyfta fram FN:s Deklaration om
urfolks rättigheter (2007). Deklarationen behandlar bland annat
urfolks rätt till självbestämmande och har undertecknats av de
flesta av FN:s  medlemsländer (även Sverige).

Lyft också fram att Sametinget både är en statlig myndighet och ett folkvalt organ (detta kommer ni att återkomma till senare under lektionen).

Den elevaktiva delen som därefter följer syftar till följande:

Att eleverna ska få kunskaper om

Sametinget, varför det finns, vilka som får rösta samt vilket reellt inflytande Sametinget har att påverka livssituationen för samerna i Sverige.

Elev- och läraraktiviteter

Läraren kan välja att, som ett första steg, ge eleverna i uppgift att
finna och sammanställa information från myndighetssidor om Sametinget och val till Sametinget. Läraren kan också välja att
istället ge denna information till eleverna och fokusera helt på de diskussionsfrågor som finns formulerade i del 2.

 

Del 1: Söka och sammanställa information (enskilt eller i grupp)

·         Varför skapades Sametinget?

·         Vilka typer av frågor arbetar Sametinget med?

·         Hur många hade rösträtt i senaste sametingsvalet?

·         I vilka 3 län bodde de flest människor med rösträtt i det
senaste sametingsvalet?

·         Vilka kriterier finns för att få rösta i val till Sametinget?

Del 2: Diskussionsfrågor (i grupp)

·         Vem är det som beslutar om vilken typ av frågor Sametinget
får arbeta med?  Varför är det så?

·         Vad är det som avgör vilka som får rösta i val till Sametinget?
Vilka demokratiska utmaningar kan du se med rösträttskriterierna utformning?

Arbete utanför lektionstid

 

Avslut

Genomgång i helklass av gruppernas svar på frågorna i del 2.

Avsluta lektionen med att i helklass diskutera följande frågor:

Hur skiljer sig Sametingets makt från den makt Sveriges riksdag har?

Uppfyller Sametingets utformning FN:s uppmaning om att urfolk ska

ha ökade möjligheter till självbestämmande?

Material

Information om Sametinget, dess tillkomst och uppdrag finns
på Sametingets hemsida: sametinget.se under rubrikerna

Vad är Sametinget https://www.sametinget.se/bakgrund

Organisation https://www.sametinget.se/1043

Information finns också på samiskt informationscentrums hemsida under rubriken Sametinget i Sverige https://www.samer.se/3808

En broschyr om Sametinget finns på Sametingets hemsida https://www.sametinget.se/101723

Information om sametingsvalet 2017 finns på valmyndighetens
hemsida (val.se) under rubriken Val och folkomröstningar: 
https://www.val.se/val-och-folkomrostningar/sametinget/sametinget.html

Kommentarsmaterial till kursplanen i samhällskunskap:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/
2022/kommentarmaterial-till-kursplanen-i-samhallskunskap---grundskolan

Uppföljning och dokumentation

Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling?

 

Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Lektionsplanering som PDF

Reportage

Sápmi i skolan

Sápmi i skolan

2025-01-23
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i...
Samhälle

Julkalendern belyser Sápmis heligaste

2024-11-27
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén st...
Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28
Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...
Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...
Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...