Bildspel

Foto: Carl Johan Utsi

2022-12-22

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Johan Labba reser landet runt för att sprida kunskap om hur man överlever som samisk företagare.

Han har blivit en känd förespråkare för doudji, och särskilt för hårdslöjden som snabbt behöver få ett uppsving. Under Seapmie Vusethe som arrangerades i Staare i november var Nils-Johan Labba på plats för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
- I Sverige är samiska näringar extremt marginaliserade, hela strukturen med möjlighet att söka bidrag är skapad utifrån ett västerländskt sätt att tänka. Myndigheter förstår sällan att kulturellt bevarande är den största moroten för oss, inte ekonomisk tillväxt. En fungerande ekonomi är enbart en förutsättning för att det ska gå runt. Men när majoritetens tankevärld sätter kontexten för alla företagare i landet blir det väldigt svårt att överleva.

Nils-Johan Labba är född och uppvuxen i en samisk familj som saknade språket. Samisk kultur fanns närvarande i hemmet men aldrig uttalat så länge han och systern Elin Anna Labba var små.
- Vi använde enbart kolt vid särskilda tillfällen. Slöjd fanns hemma men jag gick inte i sameskola. Språket är ju det mest självklara sättet att överföra samisk kultur på.

Som vuxen, efter militärtjänsten, hade han inget samiskt tänk alls, då var han inskolad i svensk skolgång och militärutbildning och sökte arbete. Men när hans mamma föreslog att han skulle gå på Samernas utbildningscentrum och lära sig slöjda gjorde han det, och alla gamla värderingar om vart han var på väg i livet tvärvände. Där började hans samiska näringslivsengagemang.

Efter utbildningen startade han eget och började med smycken som snart övergick i hårdslöjd.
- Jag upptäckte snabbt att återväxten är dålig. Få väljer att satsa, många talanger har rätt förutsättningar men tar inte steget. Samiskt hantverk är efterfrågat, men vi har inte aktörer som kan möta den efterfrågan.

Vad beror det på?
- En anledning är att nivån på skolan länge var för låg. 2014 kom jag tillbaka som lärare med syftet att höja kunskapsnivån, och det blev mycket bättre. Planen var att få fler elever till skolan och framför allt till linjen trä och horn. Vi ville ge eleverna bättre kunskap i områdestraditioner och samiska särdrag i hantverk. Jag och Jon Utsi gjorde fyra år tillsammans där.

För två generationer sedan var hårdslöjdarna fler, produktionstempot högre och antalet produkter på marknaden fler. Nils-Johan Labba nämner Martin Kuorak, Esse Poggats och Olav Svonni som var stora på 1980- och 1990-talet. Sedan dess har en dramatisk utveckling skett.
- De lyfte doudjin till en konstnärlig nivå som det pratas om än idag. Men sedan kom ingen riktig föryngring, återväxten minskade. När jag började lägga märke till det här i början av 2000-talet var vi redan ganska få, och giganterna var gamla eller hade dött.

Nils-Johan Labba räknar tyst för sig själv och kommer fram till sju hantverkare som arbetar med hårdslöjd i Sápmi idag. Det gör att han själv får beställningar från många olika områden i Sápmi.
- Det ställer höga krav på att jag gör min hemläxa. Vilken form och vilka mönster var vanliga i kundens område? På så vis överlever variationerna, men det ska ju inte behöva vara så att jag återskapar från deras område. Det borde finnas ett par hantverkare från varje område.

Återväxten för mjukslöjden som gáktin är större. Koltar är något som många samer behöver, de används och slits och ägaren växer ur dem och behöver en ny, säger Nils-Johan Labba.
- Hårdslöjdens produkter är inte lika identitetsbärande. Min kniv konkurreras ut av andra mer lättillgängliga knivar på marknaden. Där har vi ett ansvar att öka medvetenheten bland den samiska befolkningen till att börja använda samiska produkter i vardagen.

Han lyften sin gaksi som står på bordet framfört honom fylld med kokkaffe från serveringen bakom oss där vi sitter.
- Genom att visa att samisk doudji är ett bruksföremål skapar vi också ett behov av den och gör den synlig.

Vad skulle behövas för att få fart på återväxten?
Ett landsbygdsprogram med samisk förvaltning, där samiskt näringsliv får sätta vilka kriterier som ska gälla. Och betydligt mer statliga medel att söka. De som finns tillgängliga för samiska hantverkare är en spott i havet.

Ändå är Nils-Johan Labba inte orolig.
- Jag tror att det finns utrymme att vända på det. Det finns ett stort intresse internt bland slöjdarkretsarna, det produceras utställningar, så jag tror att det är så pass många positiva rörelser i gång att det kan bli bättre.

 Malin Nord

Reportage

Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...