Nationell hälsostudie i startgroparna
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk hälsa och förebyggande av självmord. Forskaren och psykologen Jon Petter Stoor, som jobbar med studien, hoppas att så många som möjligt vill delta.
– Jag hoppas att studien kan leda till att vården anpassas till samer och inte tvärtom, som det är idag.
I somras fick Sametinget i uppdrag av regeringen, via Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, att komma med underlag för en nationell strategi gällande psykisk hälsa och suicidprevention.
Någon månade senare kontaktade Sametinget Umeå universitet för att göra rapporten. Då hade redan Jon Petter Stoor, tillsammans med fler forskare vid Umeå universitet, börjat planera för en hälsostudie med fokus på samer.
- Vi kunde svara att vi gärna tar på oss arbetet och att vi redan börjat jobba med en studie, så det passade som handen i handsken, berättar Jon Petter Stoor.
Uppdraget att undersöka samers psykiska hälsa fanns redan inkluderad i den enkät som Umeå universitet börjat jobba för att genomföra. Och förutom regeringsuppdraget hade man redan förhandlat med Folkhälsomyndigheten om mer medel för att täcka upp för en studie om samisk folkhälsa.
- Vi kommer att dels att komma med en rapport i september om psykisk hälsa och självmord och en till rapport som ska vara klar innan årets slut som berör samisk folkhälsa.
I februari kommer en hälsoenkät skickas ut till alla som står med i Sametingets röstlängd, samt i den så kallade renlängden. Där kommer frågor finnas med som berör den nationella strategin. Och förutom det så kommer de som deltar i studien få svara på frågor om sin allmänna hälsa.
- Regeringsuppdraget täcker en del av det vi ska göra. Men när man skickar ut en sådan här enkät, som inte gjorts i den här skalan tidigare, så känns det klokt att ställa så pass många frågor så vi får en större bild av den samiska folkhälsan.
Jon Petter Stoor säger att liknande studier har gjorts på mindre grupper samer, men inte i den omfattningen så man kan göra sig en bild av samers hälsa generellt.
Enkäten som skickas ut kommer att innehålla drygt 80 frågor, fördelade på cirka 20 frågeområden och kommer att ta ungefär 45 minuter att svara på. Ungefär tre fjärdedelar av frågorna kommer att kunna jämföras mot en liknande svensk nationell undersökning som Folkhälsomyndigheten gör vart fjärde år. Resten av frågorna är unika för den samiska undersökningen och kommer bland annat att innefatta hur man upplevt hälso- och sjukvård och våldsutsatthet.
- Vi har haft en grupp som tittat på frågorna och diskuterat dem och vi är medvetna om att vissa frågor kan vara svårare att svara på. Därför kommer vi ha ett medskick i enkäten med en stödperson att ringa till. Det kan hända att man kommer i kontakt med erfarenheter som man lagt åt sidan och som kommer upp när man svarar på frågorna.
Han säger att det finns en risk att de som varit med om svåra saker väljer att inte svara på den typen av frågor och så kan det även bli i denna studie.
- Jag hoppas och tror att det spelar roll att vi gör det här på Sametingets uppdrag. Att det känns förankrat i det samiska samhället.
Jon Petter Stoor betonar vikten av att stärka människors hälsa på bästa sätt, och för att kunna göra det behöver man känna till hur människor mår.
- Jag hoppas att många kommer att känna att det är bra och viktigt att vara med och att många känner att deras hälsa räknas.
Att det samiska perspektivet kommer att finnas med i en svensk nationell hälsopolicy tror Jon Petter Stoor betyder mycket för framtida folkhälsa.
- Jag hoppas att många kommer att tänka att äntligen spelar vår hälsa roll.
Jon Petter Stoor poängterar att studien inte nödvändigtvis kommer att visa på resultatet att samer mår sämre än andra, eftersom han menar att det finns mycket i den samiska kulturen som är hälsostärkande.
- Jag är övertygad om att många samer kommer att säga att de har det ganska bra, det är utgångspunkten.
KATARINA HÄLLGREN