Begränsat med forskning om samisk folkhälsa
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskriminering på grund av sitt ursprung. Trots det finns det än så länge begränsat med forskning på svensk sida av Sápmi som berör den samiska folkhälsan.
Jon Petter Stoor doktorerade i december på avhandlingen Suicide among Sámi – Cultural meanings of suicide and interventions for suicide prevention in Nordic parts of Sápmi. Avhandlingen handlar om hur samer på svensk och norsk sida förstår självmord bland andra samer i sin närhet.
Den bygger bland annat på gruppsamtal där man resonerat kring temat. Jon Petter Stoor säger att mycket av det som kommit fram inte är någon överraskning för dem som lever och verkar i Sápmi.
Några av sakerna som diskuterats är vilka faktorer som påverkar samer mer än andra, exempelvis svårigheten att behålla sin samiska identitet och vad som hotar den. Man har också pratat om hur hälsovården för psykisk hälsa inte är anpassad för samer och hur man kan diskrimineras, både rent konkret och på ett strukturellt plan.
– För de flesta samer är det inte här varken konstigt eller överraskande, och delar av det här är inte vad vi förknippar med självmord ur en svensk kontext, säger Jon Petter Stoor.
Om man, säger han, tillåter sig att dela upp det samiska folket i mindre grupper, så kan man se att villkoren för renskötseln med exempelvis rovdjurstryck och markintrång påverkar renskötande samers hälsa.
– Det är svårt att säga hur mycket, men det har betydelse.
När det gäller diskriminering och upplevelsen av att vara utsatt för det är mer allmänsamiskt, även om det verkar vara så att det i synnerhet påverkar renskötande samer.
– Att uppleva negativa saker som är kopplat till vem du är, är negativt för hälsan. Det är logiskt. Sedan kan man fråga sig vad som är diskriminering. Det är många olika nivåer av vad det kan vara och alla dem har betydelse. Det kan vara små saker i vardagen som man inte tänker på, men som på olika sätt missgynnar en som same, och som har att göra med att man är i minoritet.
Forskning från norsk sida visar att upplevelsen av att känna sig diskriminerad inte bara är kopplat till psykisk ohälsa utan även fysisk ohälsa. Hans avhandling är en av några exempel på den forskning som finns om samers hälsa på svenska sidan av Sápmi. Jon Petter Stoor räknar med att det kommer en avhandling om året på svensk sida, som på olika sätt rör samers hälsa, medan det på norsk sida är så pass omfattande forskning att det inte går att överblicka.
– Samisk hälsa är på väg att bli mainstreamforskning på norsk sida eftersom det anses vara av tillräckligt stort intresse, medan det i Sverige fortfarande är väldigt speciellt och i bästa fall intressant och unikt.
Jon Petter Stoor säger att avsaknaden av institutioner som äger hälsofrågor som berör samer är ett problem idag och leder till att det blir fokus på de mest skriande forskningsområdena. Men han säger också att den forskning som finns har lett till att det idag finns verksamheter som ser vikten av lyfta samisk hälsa.
– Idag finns det till exempel ett nätverk för samisk hälsa. Det hade vi inte sett om det inte gjorts forskningsinsatser.
Hur samerna på svensk sida mår idag var den stora frågan för Jon Petter Stoor när han för fem år sedan skrev en kunskapssammanställning för Sametingets räkning.
– Det vet vi fortfarande inte. Det är så bristande kunskap att vi inte kan uttala oss om det. Sedan kan man ha hypoteser. Men sakta har hjulen börjat snurra åt rätt håll.
KATARINA HÄLLGREN