Samisk historisk tidslinje

12.000 f.kr

I nära hundratusen år har landet legat nedtryckt under den väldiga inlandsisen. När isen börjar smälta går det fort. På två-tretusen år blir Fennoskandia isfritt.

11.000 f. Kr

De första spåren efter människor i Sápmi finns längs den nordnorska kusten. De var jägare och samlare. Arkeologer har hittat tusentals boplatser längs ishavskusten. Dessa benämns ofta för komsa-kulturen.

10.000 f. Kr

Efter inlandsisens avsmältning befolkades det område vi idag kallar Sápmi, dvs norra Skandinavien, Finland och Kolahalvön. Små grupper av ett jägar- och samlarfolk koloniserade landet från olika håll.

Läs mer nedan

8000 f.kr

Den hittills äldsta och säkert daterade boplatsen är belägen vid en mindre sjö, Dumpokjauratj, cirka två mil öster om Arjeplog. Den är daterad till 7800 f Kr.

Läs mer nedan

6000 f. kr

I Alta i Nordnorge finns ett av världens största hällristningsfält. Här vid havsstranden högg människor in bilder och gjorde målningar. Här finns flera olika fält gjorda för 6 200–2 500 år sedan.

1500 f. Kr

När vildrensjakten blev det viktigaste försörjningssättet växte ett nytt samhälle fram, sijddasamhället. Sijddans storlek motsvarade ett effektivt jaktlag och bestod förmodligen av ungefär tio familjer.

Läs mer nedan

98

Det första skrivna dokument som berättar om samerna anses vara från 98 e. Kr. Då skrev den romerske historieskrivaren Tacitus i sin bok Germania om ett folk han kallar fenni. De jagar, äter örter, klär sig i djurskinn och sover på marken.

Läs mer nedan

555

Den bysantiske historieskrivare Prokopius berättar om folken i Skandinavien. Ett av dessa folk är skridfinnerna som är jägare, klär sig i djurskinn och ger spädbarnen märg att suga på.

750

Langobarden Paulus Diaconus skriver om skridfinnarna som är jägare. Han beskriver skidor, renen och renskinnspälsen.

800

På Vivallen nära Funäsdalen i Härjedalen låg en samisk boplats med gravar, från vikingatid (750-1050 e.Kr.) och senare. Den har kommit att spela en nyckelroll för sydsamisk identitet.

Läs mer nedan

890

Den norske bonden Ottar berättar för kungen av Wessex (England) om att han äger 600 tamrenar som sköts av samer. Hans största inkomstkälla är den skatt han tar av samerna i form av säl- och valhudar.

900

Isländska vikingsagor berättar om skinnhandel som bedrevs med samerna. I Snorres sagor berättas hur samer och andra nordbor umgicks.

Läs mer nedan

1000

I Vivallen i Härjedalen finns ett samiskt gravfält och en boplats som dateras till 800-1200-talet. Skelettresterna som återfanns var inlindade i näver och gravgåvorna var av samisk karaktär.

Läs mer nedan

1138

En norsk kung, Sigurd, kallad Slembadiækn, uppehöll sig med sitt följe i Gljufrafjord på Hinnøya nära Harstad vintern 1138-39 och firade jul i sjösamernas gammer. Där lät han ”finnarna” göra sig två större fartyg.

Läs mer nedan

1100

I ett norskt historieverk berättas om hur en nåjd, en samisk schaman, genom sin trumma försätter sig i trance för att rädda en sjuk person.

Läs mer nedan

1273

Norrmän och jämtar gör en överenskommelse att jämtarna skulle få jaga ren, älg och ekorre "19 raster norr om Ströms lappmark". Med norr menas här längs hela Ströms vattudal mot den nuvarande norska gränsen i norra Jämtland.

1300

Svenska kungar börjar hävda rätt till områden norr om Hälsingland. De uppmuntrar kolonisation för att kunna hävda att området är svenskt och att de därmed har rätt tilll handel med samerna.

1323

Gränsen mellan Ryssland och Sveriges dras.

1328

Birkarlarna nämns för första gången i svenska källor. De har rätt att bedriva handel och ta upp skatt av samerna. Birkarlarna delar in områden i olika handelsdistrikt (lappmarker). Vissa samer beskattas både av Danmark-Norge, Sverige och Ryssland.

Läs mer nedan

1328

I riksdrotsen Knut Jonssons brev angående bebyggelse och odling av Hälsinglands nordligaste del understryks att hälsingarna ej får hindra samerna i deras näringar.

1335

Kolonisationen forstätter och kyrkbyar börjar byggas; Gammelstad i Luleå och Öjebyn i Piteå.

1340

I ett frihetsbrev bekräftar Kung Magnus beslutet att lappmarken ska bebyggas. Han erbjuder "kristet folk och allmoge" att bosätta sig och "vinna sina ägor".

1350

Lagmannen i Uppland får i uppgift att sköta rättsskipningen i lappmarkerna.

1389

Drottning Margareta uppmanar i ett brev ärkebiskopen i Uppsala att missionera i lappmarken eftersom hon anser att samerna behöver en kristen tro.

1424

Lagmanstinget i Piteå fastlår att birkarlarna måste förse samerna med handelsvaror som kläde, smör, salt och mjöl annars kan deras beskattningsrätt bli indragen.

1442

Kung Kristoffer av Danmark utfärdar en lag för hela Sveriges befolkning som inkluderar samerna. Lagen behandlar rätten till jakt och fiske, som endast tilkommer jordägaren.

1526

Gustav Vasa dikterar i ett brev till lagmannen för lappmarken att svensk lag ska gälla i lappmarken och bekräftar Kristoffers landslag från 1442.

1528

Gustav Vasa höjer birkarlarnas avgift till kronan till det dubbla; Alla birkarlar skulle tillsammans hädanefter betala åtta mårdskinn och 32 timmer (2280 st) ekorrskinn.

1535

Kronan övertar birkarlarnas beskattningsrätt och Gustav Vasa utser egna fogdar som ska säkra skatterna till statskassan.

1543

Gustav Vasa uppmanar befolkningen i Ångermanland och Umeå socken att inte lägga beslag på villebråd som samerna nedlagt. Kungen hotar om att de som forsättningsvis våldför sig på samernas jakträtt kommer att straffas.

1543

Gustav Vasa bekräftar Lappmarkgränsen och samernas egendomsrätt samt jakt- och fiskerättigheter inom och utom lappmarken.

1584

Ryssarna börjar handla direkt med Europa, tidigare har handeln skett med skandinaviska, engelska och holländska mellanhänder. Johan III fastställer då en lappmarkgräns öster om Muonio älv och hävdar svensk suveränitet därifrån ända upp till Ishavet.

1593

Hertig Karl hävdar som sin bror Johan III svenska rättigheter upp till Ishavskusten som grundas på att Sverige tar lappskatt i hela området.

1602

Samerna får möjlighet att välja ett par riksdagsledamöter till bondeståndet.

1606

Lappfogdarna väljer ut 16 samiska pojkar som ska få undervisning i Uppsala. Flera av dem rymmer efter vägen. De andra förvaras i Torneå tills isarna smälter och båten som ska ta dem till Uppsala kommer fram.

1606

Hertig Karl ger order om att kyrk- och marknadsplatser ska inrättas i lappmarkerna.

1607

Hertig Karl blir kung Karl IX och kallar sig även Lapparnas konung till Danmarks stora förargelse.

1607

Birkarlarnas handelsmonopol och beskattningsrätt i Lappmarken bryts av Karl IX.

1619

De första böckerna på samiska trycks. Det är en sång- och mässbok, och en ABC-bok, skrivna på umesamiska/sydsamiska.

Läs mer nedan

1634

Samen Peder Olsson finner silvermalm i Nasafjäll i Pite lappmark. Det blir början på en svår period för samerna.

Läs mer nedan

1633

Nästa bok på samiska utkommer. Det är Luthers lilla katekes ”Same nolmay catecheis” som är skriven på bristfällig sydsamiska.

1645

Vid landstiget 1645 i Järvsö, Hälsingland beordras länsmännen att driva ut alla samer som kommer till deras socknar.

Läs mer nedan

1645

Axel Oxenstierna utses av drottning Kristina som lagman för alla samer även de i Jämtland och Härjedalen.

1667

Gunilla Jonsdotter är en ogift trebarnsmor, syster till lapplänsmannen Tomas Jonsson och en erkänd helbrägdagörare som dessutom nekar att ta nattvarden blir dömd till döden för trolldom.

Läs mer nedan

1671

En kartläggning sker av lappskattelanden på uppdrag av landshövding Johan Graan i Västerbotten. Kartan finns fortfarande bevarad och visar att all mark ca 6-7 mil från kusten upp till fjället var samiska skatteland.

Läs mer nedan

1670

Lappskattelandet Mårdbergslandet, ett av de land som tidigast berördes av nybyggarnas kolonisation.

Läs mer nedan

1673

För att skynda på kolonisationen av lappmarkerna utfärdar Karl XI Lappmarksplakatet. För att kunna anlägga ett nybygge krävs dock ett medgivande av de samiska nämndemännen.

1685

Karl XI befaller att lagmansting ska hållas i lappmarkerna för att granska avgudadyrkan. Den samiska religionen ska krossas, nåjdernas trummor ska brännas, seitar ska rivas och samiska heliga platser ska skändas.

Läs mer nedan

1685

Jon Olof Skörben, Offerdal i Jämtland, skjuter en älg i skogen nedanför sitt skattefjäll. I tingsförhandlingar hävdar han att han har den rätten. En kunglig resolution den 10 mars bekräftar att Skörben har rätt att fälla älg med hjälp av skjutvapen.

1693

Lars Nilsson, Arjeplog, bränns på bål tillsammans med sin trumma. Lars sexåriga sonson har ramlat i en bäck och drunknat. Med hjälp av trummans kraft försöker Lars rädda barnets liv. Han tas på bar gärning och döms av Svea hovrätt till "å båle brännas".

1695

En ny skattereform träder i kraft för samerna där lappbyn blir en administrativ enhet. Karl XI anser att man inte får gå för hårt fram med samerna. "Lapparna skall hållas på gott humör" eftersom de har betydelse för rikets gränser och finanser.

1723

En kunglig förordning utgår som säger att samer som befinner sig utanför lappmarken omedelbart ska skickas tillbaka.

Läs mer nedan

1732

Carl Linné gör sin lapplandsresa och beskriver i sin dagbok naturen och människorna. Han möter samer redan i Jättendal, Hälsingland, som berättar för honom att ”vid havssidan var de födda och här vilja de dö”.

1749

Nybyggarna jagar på ej tillåtna marker. I Lappmarksreglementet förtydligas att samerna har ensam jakträtt. I praktiken leder detta till en inskränkning i nybyggarnas jakt.

1749

Samer får tillåtelse att på samma sätt som svenskar anlägga nybyggen.

1751

Lappmarksgränsen fastställs för att skydda samerna mot de nybyggare vid kusten som jagar och fiskar på deras marker.

Läs mer nedan

1751

Riksgränsen mellan Sverige och Norge fastställs. Kautokeino, Karasjok och Tana som hört till Sverige förlorar sina nämndemän i svenska domstolar.

Läs mer nedan

1752

Lappkodicillen fogas till gränstraktatet mellan Sverige och Norge år 1751. Den innehåller trettio paragrafer där samernas rätt att fritt korsa gränsen stadgas.

Läs mer nedan

1760

Samen Per Larson har tillsammans med sina söner ett skatteland vid sjön Lappträsket (Tjaktjejaur) i Arvidsjaurs socken. Här är berättelsen om hur Per Larsson förlorar sin fiskesjö.

Läs mer nedan

1769

Samen Kuttainen stämmer två nybyggare för att de satt ut vildrensnaror på hans mark. Nybyggarna fälls och får betala 3 riksdaler i ersättning till Kuttainen.

1827

Den samiska arvsrätten avslås i Norrbotten. Myndigheterna anser att rätten till skattelanden inte kunde ärvas utan att rätten tillföll den person som nyttjade marken.

1828

Länsstyrelsen i Västerbotten meddelar att att de kan avfärda en skattelapp från sitt land om han eller hon förlorar sin renhjord.

1841

Lappbyarna i Jämtland och Härjedalen får kartor över sina marker efter en lantmäteriförrättning gällande gränsdragningen mellan nybyggare, lappbyar och kronan.

1864

Maria Magdalena Mathsdotter reser till Stockholm för att träffa kungen och begära bättre skolor för de samiska barnen.

Läs mer nedan

1867

Odlingsgränsen dras upp, avsedd som ett slutgiltigt skydd för de samer som lever på renskötsel, jakt och fiske - eftersom Lappmarksgränsen från 1751 inte respekteras.

Läs mer nedan

1868

Gustaf von Düben besöker Lappland för att fotografera samer och mäta deras skallar.

Läs mer nedan

1873

Odlingsgränsen fastställs av Sveriges riksdag.

1877

I de fasta sameskolorna ska undervisningen från och med nu ske på majoritetsspråket som är svenska.

1885

Den första lappfogdetjänsten i Sverige inrättas i Jämtland. Fem år senare får Norrbotten sin första lappfogde.

Läs mer nedan

1886

Den första renbeteslagen införs som garanterar renbetesrätt. Skattefjällen benäms för renbetesfjäll och den individuella rätten till mark och vatten överförs till lappbyn som en kollektiv rätt. Samerna förlorar sin äganderätt till marken.

Läs mer nedan

1889

Samtidigt som världsutställningen i Paris pågår visas levande samer upp på en annan utställning i närheten. Den första förevisningen av samer sker 1822 i London. Motsvarande utställningar med levande människor pågår ända fram till 1950.

1904

Lapska centralförbundet bildas i Stockholm. Samerna har behov att organisera sig för att kunna hävda sina rättigheter.

Läs mer nedan

1910

Vattenfalls första stora kraftstation i Stora Luleälv börjar byggas vid Porjus i Jokkmokks kommun. Bygget pågår 1910–1915. Det var början på en massiv vattenkraftsutbyggnad.

Läs mer nedan

1913

Nomadskolestadgan införs. De ökända kåtaskolorna bygger på att "lapp ska vara lapp". Endast de nomadiserande samernas barn ska gå i nomadskolan men undervisningsspråket är ändå svenska.

Läs mer nedan

1917

Begreppet "lapp-privilegium" introduceras och används för att angripa samiska rättigheter till land och vatten. Begreppet sprids vidare och används i 1928-års renbeteslag.

Läs mer nedan

1917

Nomadskolan hade införts i Jämtland och Västerbotten 1917 och hade precis införts i Norrbotten. Att det var en skolform som var undermålig och diskriminerande var samerna klara över mycket tidigt.

Läs mer nedan

1917

Det första gränsöverskridande samiska landsmötet hålls i Trondheim med den samiska förkämpen Elsa Laula som initiativtagare.

Läs mer nedan

1918

"Samefolkets egen tidning" ges ut första gången i november. Redaktör är Torkel Tomasson. Samefolket rapporterar om aktuella kulturella och politiska händelser i det samiska kärnområdet.

Läs mer nedan

1918

Det första landsmötet för svenska samer hålls i Östersund. Frågor som diskuteras av de 219 delegaterna är allt från myndigheternas politik till rennäringslagstiftning och nomadskoleförordning.

Läs mer nedan

1919

Den första renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge blir klar. Konventionen reglerar de svenska samernas sommarbetesmarker i Norge. Karesuandosamerna blir av med stora delar av sina betesmarker och följden ska komma att bli tvångsförflyttningar.

Läs mer nedan

1920

I slutet av 1800-talet bosatte samer i området som inte kunde försörja sig som renskötare i byn Jänsmässholmen. För att reda ut den besvärliga situationen med fattigdom, svält och otillåten bosättning inleddes en statlig försöksverksamhet på 1920-talet.

Läs mer nedan

1921

Världens första rasbiologiska institut inrättas i Uppsala under ledning av Herman Lundborg. Samer fotograferas, mäts och bedöms, allt i forskningens namn.

Läs mer nedan

1923

Vattenkraftutbyggnaden vid Stora Sjöfallet i Lule älv pågår. Den första regleringsdammen, Suorvadammen, står klar 1923. Samiska boplatser och renbetesmarker dränks under vattenmassorna. Stora Sjöfallets nationalpark stympas.

1928

Ny renbeteslag avskaffar lappbyarnas självständighet helt. Jakt- och fiskerätten ska delas med staten och ett fogdesystem med lapptillsyningsmän inrättas. Detta får stora konsekvenser och påverkar politiska processer än idag.

1945

1945 bildades Same Ätnam och den är därmed den äldsta samiska organisation som fortfarande bedriver verksamhet.

Läs mer nedan

1946

Kåtaskolorna upphör och undervisningen av samebarn reformeras. Nomadskolor med internat byggs på flera platser. Undervisningen får en terminsform som liknar den svenska skolan.

Läs mer nedan

1950

SSR är en av de äldsta samiska organisationer som fortfarande existerar och bildades 1950 på Samernas Folkhögskola i Jokkmokk. Den drivande kraften bakom bildandet av förbundet var organisationspionjären och prästen Gustaf Park.

Läs mer nedan

1961

Högsta domstolen konstaterar i samband med ett vattenmål att samebyarna har rätt att föra talan om ersättning för intrång i renskötseln.

1966

Skattefjällsmålet, Sveriges hittills största civilrättsliga mål inleds i Östersund. Samebyarna hävdar äganderätt till de gamla skattefjällen i norra Jämtland. Målet avgörs först 1981.

Läs mer nedan

1968

Höyeste rett i Norge erkänner de svenska samebyarnas rätt till ersättning i det så kallade Altevatn-målet och att samebyarna har fortsatt privaträtt till renbete, jakt och fiske i sina områden.

1971

Ny renbeteslag innebär att samebyarna omvandlas till en form av ekonomisk förening. Lagen vidmakthåller uppdelningen renskötande samer och icke-renskötande samer, med olika rättsstatus och olika möjligheter till att nyttja samebyns resurser.

1981

Högsta domstolen avgör Skattefjällsmålet. Samebyarna fick inte gehör för sin huvudtalan om bättre rätt till land och vatten men av domen framgår att ett nomadiserat folk kan förvärva äganderätt till land och vatten genom långvarigt bruk (urminnes hävd).

1986

En reaktorolycka i Tjernobyl orsakar radioaktivt nedfall över Sápmi. Första året kasseras 73 000 renar på grund av för höga cesiumhalter. Fisket, vattnet, bären, viltet och svampen förgiftas.

Läs mer nedan

1990

Sedvanerättsprocessen i Härjedalen inleds med att skogsbolagen Stora, Modo och Korsnäs tillsammans med privata markägare lämnar in en stämningsansökan mot fem samebyar till tingsrätten. Skogsbolagen drar sig ur och det sker en förlikning med samebyarna.

Läs mer nedan

1992

Propositionen om den fria småviltsjakten bränns på samernas landsmöte i Luleå, diskrimineringsombudsman Frank Orton vädjar till riksdagsutskotten att inte "tvinga på samerna en lagstiftning som de anser strida mot samiska grundläggande rättigheter".

1992

Riksdagen tar ingen notis om motståndet från samer, naturorganisationer med flera, utan den 15 december antas propositionen om den fria småviltsjakten på samernas marker.

1992

Samma dag som de fattar beslut om den fria småviltsjakten beslutar Riksdagen att inrätta ett samiskt organ, Sametinget. De är dock tydliga med att det inte är ett organ för självstyre.

1996

Samebyarna i Härjedalen och Idre sameby förlorar Sedvanerättsmålet. Tingsrätten i Sveg slår i sin dom fast att det inte finns någon "av avtal beroende rätt till bete med ren som belastar de i målen aktuella fastigheterna".

1993

Den 13 maj hålls det första sametingsvalet. Tretton partier kandiderar och 5 309 personer har registrerat sig till sameröstlängden för att få rösta.

1993

Det svenska Sametinget invigs i Kiruna med kungaparet närvarande. Sametingets första beslut är en misstroendeförklaring mot sameminister Per Unckel och regeringens sätt att handlägga jakt- och fiskefrågorna.

1997

104 markägare i Nordmalingstrakten stämmer de tre samebyarna Ran, Vapsten och Umbyn och hävdar att samebyarna inte har rätt till vinterbete i området. Nordmalingsmålet kommer att få stor betydelse. Det avgörs 2011.

2000

Den första samiska språklagen träder i kraft den 1 april. Den ger samer rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar. Den ger också samer rätt till barn- och äldreomsorg på det egna språket.

2002

Permanent Forum för Ursprungsfolk etableras – som ett rådgivande organ under FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som arbetar med frågor som rör ursprungsfolk.

2007

Den 13 september antas Urfolksdeklarationen av FN:s generalförsamling med 143 ja-röster mot 4 nej-röster (USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien). Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna.

2009

Den 11 maj 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan till Gällivare tingsrätt med yrkande om att tingsrätten skulle fastställa att samebyn har ensamrätt till jakt och fiske inom en del av samebyns året-runt-marker.

Läs mer nedan

2009

Den 1 juli införs en ny språklag. Lagen säger att alla som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Samiska är ett av de utpekade fem nationella minoritetsspråken.

2010

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) införs. Minoritetsreformen ger större möjligheter för de nationella minoriteterna att bevara och utveckla sina språk och kulturer.

2011

Högsta Domstolens slutgiltiga dom i Nordmalingsmålet klargör grunderna för samernas renskötselrätt och bekräftar samebyarnas sedvanerätt till vinterbete i Nordmaling.

Läs mer nedan

2012

Den slutgiltiga domen i Rätansmålet faller. Ett 50-tal markägare kring Klövsjö och Rätan lägger ner sin talan. Tingsrätten fastställer att Tåssåsens sameby har renskötselrätt på markerna.

Läs mer nedan

Skattefjällsmålet

Skattefjällsmålet från 1981 var en tvist mellan ett antal jämtländska samebyar och den svenska staten kring äganderätten till de så kallade skattefjällen. Tvisten prövades i tingsrätt, hovrätt och slutligen i Högsta Domstolen (HD). Skattefjällsmålets dom har haft stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlats av domstolar och myndigheter de senaste decennierna.

Den dåvarande rennäringslagen utgick ifrån premissen att de svenska fjällmarkerna ägdes av staten, men uppläts till samebyar för renbete inom angivna områden eller där renskötsel bedrivits ”av ålder”. Samebyarna ville dock pröva ifall de på rättsliga grunder hade äganderätt på markerna, eftersom de ensamma och under lång tid brukat markerna. I andra hand, ifall domstolen kom fram till att staten ägde skattefjällen, ville samebyarna få prövat ifall de hade starkare rättigheter till dessa marker än vad som kunde uttolkas av rennäringslagen.

Högsta Domstolen kom fram till att samebyarna varken hade äganderätt till skattefjällen eller några rättigheter utöver vad som angavs i lagen. I början betraktades detta som ett stort nederlag för både de berörda samebyarna och för det samiska folket, men denna syn har över tid förändrats. Högsta Domstolen gjorde nämligen vissa principuttalanden i sin dom som senare har kommit att få stor betydelse i arbetet att fastställa och tydliggöra den samiska bruksrätten till mark och vatten.

HD konstaterade att renskötselrätten vilade på civilrättslig grund och tillhörde det samiska folket kollektivt. Det fastslogs därför att renskötselrätten skulle betraktas som en rätt att bruka markerna som var likställd med den grundlagsskyddade äganderätten (regeringsformen 2:18). Uttalandet var principiellt viktigt, då det klargjorde att samernas kollektiva renskötselrätt vilade på en stabilare grund än bara enkel lagstiftning eller avtal.

HD kom också fram till att renskötselrätten baserades på urminnes hävd, enligt de kriterier som uppställdes i den gamla jordabalken. Domstolen ansåg att kriterierna inte uppfylldes i de områden som Skattefjällsmålet gällde, men nämnde att områden i de nordligare delarna av landet troligen mötte kraven. Resonemanget förklarades dock inte djupare än så, eftersom domstolen som princip bara ska behandla det aktuella rättsfallet. Det har förenklat uttryckts att samebyarna förlorade i sak, men att det samiska folket ändå vann en principiell delseger, tack vare de klargöranden som domstolen gjorde.

Följderna av Högsta Domstolens utslag blev att rennäringslagen ändrades. I första paragrafen lades det till att rätten […] tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd”. De följande decennierna grundades många domar i tvistemål som gällt samers renskötselrätt på de slutsatser som drogs av HD i Skattefjällsmålet. Sedan dess har därför målet haft stor betydelse för hur den samiska renskötselrätten tolkats i domstolar.

Text: Olov Anders Sikku

Begrepp och förklaringar

Jordabalken – en del av Sveriges lag. När den gjordes om 1972 avskaffades begreppet urminnes hävd, vilket innebär att ingen ”ny” urminnes hävd kan skapas.

Äganderätten – Grundlagsskyddad rättighet som innebär ingen kan fråntas sin egendom utan starka skäl och skälig ersättning. Den samiska bruksrätten till renbetesmarker är likställd med äganderätten.
 

Intressant

Urminnes
hävd
Ett juridiskt begrepp som betyder att rättigheter förvärvats genom att någon ohindrat brukat marken så länge att ingen längre minns hur man kom över den.

Skattefjäll
Områden som samer nyttjade och betalade skatt för. Beskattningen försvann när första renbeteslagen stiftades 1886 och skattefjällen införlivades i samebyar.

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...