Bildspel

Monica Harr Sandström Foto:Anna Skielta
2018-10-01

"Nu skulle det bli något jättebra för samerna"

Som de såg fram emot det. Och så kul det var. Spännande. En slags nybyggaranda. Tre sametingspolitiker som var med från början minns 1993, ivern och förväntningarna

- Det var en helt ny grej, något som aldrig existerat tidigare. Alla var förväntansfulla. Nu skulle det bli något jättebra för samerna, säger Jan-Olov Winka, Tärnaby, som var en av sametingets allra första 31 ledamöter.

Idén om ett nytt parti kläcktes i Svenska Samernas Idrottsförbund där Winka var ordförande. Han satt sen på det enda mandatet ”Samerna för framtiden” fick. Längre ner på listan stod Börje Salming, redan då hockeylegend. Partiets viktigaste fråga var den samiska idrotten och att få till en stabil ekonomi för den.

Debatterna varade inte sällan till sent på kvällarna. Talartiderna var obegränsade. Det fanns de som kunde tala både en och två timmar i sträck om sina hjärtefrågor. Jan-Olov Winka skrattar lite uppgivet, men ännu mer innerligt, när han minns. Själv hade han då redan nästan två decenniers erfarenhet från kommunpolitiken i Storuman. Men ändå, sametinget var kul, något nytt, man träffades och fick föra fram sina synpunkter. Allt gick att debattera.
- Det hände inte så mycket. Eller jo, det hände mycket, men blev inte så mycket gjort.

Så skrattar han igen. På det där sättet så att man förstår hur mycket han ändå gillade tiden i sametinget.

I det allra första folkvalda sametinget satt också Sagka Stångberg, också hon från Tärnaby. Hon hade då varit aktiv många år i Landsförbundet svenska samer, en paraplyorganisation för samer utanför renskötseln.
- Jag var inte säker på att vi skulle komma in, trodde att det skulle bli som vanligt, ”ni är ju så få, bara någon promille”. Vi fick tre mandat och det stärkte mig verkligen att så många tänkte som jag.

Runt om i Saepmie debatterades och väcktes visioner våren 1993. Många njöt.
- Vi var hela tiden på väg mot något nytt, något mycket bättre, säger Sagka Stångberg.

För henne var tidigt jämställdhetsfrågan viktig. Manliga ledamöter kunde upprepa hennes förslag, men hänvisade hellre till en man som sagt något liknande.
-”Om du vill kan jag lyfta bort henne”, kunde en storvuxen man säga om mig som politiker.

 

Monica Harr Sandström, som satt för partiet Skogssamerna 1993-2005, känner igen sig:
- Vi var väldigt få kvinnor. Och om man kunnat översätta makt i dollartecken, så var det stora $ i de flesta männens ögon där i början.

Dels hoppades många på mer makt över sin egen vardag, dels var det tuffa bråk mellan olika partier och personer.
- Det gick för långt när några kände sig hotade och en del inte kunde äta lunch vid samma bord. Men medias bevakning var också trist. Till viss del är bråk naturligt i en modern demokrati. Det var jobbigt att som privatperson mötas av ”dig har jag sett på tv”. Då visste jag att jag måste förklara och försvara hela sametinget.

Den första tiden klämdes sametinget, kanske ännu mer än nu, mellan skyhöga förväntningar från väljare, ett otydligt mandat och en alldeles för liten budget. Politikerna bodde i våningssängar i stugbyar och fick inte ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Monica Harr Sandström har också erfarenhet från kommunpolitiken, i Malå. Precis som kollegorna Jan-Olov Winka och Sagka Stångberg ser hon hur de samiska väljarna blev ännu mer besvikna eftersom de hade så högt ställda förväntningar:
- Men nu har sametinget blivit en institution, något att räkna med. Man kan inte gå förbi samerna och sametinget längre.

- Sametinget har synliggjort språkarbetet, ILO 169 och FN:s permanenta urfolksforum. Men det är klart att samerna skulle vara en ännu starkare påtryckningsgrupp om vi var mer eniga, säger Sagka Stångberg.

 

 

Idrott blev aldrig en stor fråga för sametinget.
- I slutändan hade idrotten kunnat ge ett bättre samiskt samhälle. Vi ville få bort motsättningar mellan renskötare och icke-renskötare. Idrott har ju fungerat förbrödrande på andra håll, så varför inte i Saepmie, säger Jan-Olov Winka och minns med särskild förtjusning samiska mästerskapen vintern 1984 i Lycksele, när jubileumsmiddagens 451 gäster fyllde hela sporthallen.

1993. Det är länge sen. Men nära också. Alla de tidigare politikerna pratar om hur kul det var, hur många nya vänner för livet de fick och att sametinget har mycket viktigt kvar att göra.

PIA SJÖGREN



 

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...