Daniel Barruk, Katarina Barruk, Sophia Rehnfjell med dottern Nájmie och Sara-Hélen Persson. Foto: Katarina Hällgren
2019-08-19

Att bada i språk ger resultat

Språkbad är ett populärt sätt att lära sig ett språk. I snart tio år har umesamiska språkbad arrangerats minst ett par gånger varje år. Intresset är stort och nya generationer tillkommer ständigt.

Syskonen Daniel och Katarina Barruk samt Sophia Rehnfjell och Sara-Hélen Persson är unga och hängivna när det gäller umesamiskan och de brukar leda språkbaden. Deras engagemang tycks aldrig sina. Denna gång planerar de ett giällacáfe, ett språkcafé med en liten tvist innan språkbadet drar igång. De fikasugna besökarna ska genomgå fem språkstationer och lyckas klara av stationerna så bjuds de på fika. Ett annorlunda och lekfullt grepp för att använda sitt språk i praktiken.

En helg minst två gånger per år träffas alltså samer som vill prata umesamiska med andra och som vill lära sig mer.

Ett språkbad beskriver Sara-Hélen Persson som ett intensivt språkläger.
–Man badar helt enkelt i språk. Just det här konceptet att generationer lär sig av varandra är också ett vinnande koncept eftersom det har bredden av människor.

 

En språkbadshelg brukar vara uppbyggd på särskilda teman, till exempel en årstid eller en aktivitet som till exempel slöjd, och utifrån det pratar man och utvecklar sitt språk. För ett språk behöver talas i praktiken.
–Det här är ett sätt att skapa en språkarena. Det finns inte så många språkarenor i vardagen därför är det viktigt att träffas för att se att man inte är ensam, förklarar Katarina Barruk.

 

Efter snart tio år av språkbadande har ledarna utvecklat ett koncept för att ständigt höja ribban och utmana deltagarna och det är att åka ”utomlands”. Under en av språkbadsdagarna åker alla ut till ett ställe och det stället är En språkbadshelg brukar vara uppbyggd på särskilda teman, till exempel en årstid eller en aktivitet som till exempel slöjd, och utifrån det pratar man och utvecklar sitt språk. För ett språk behöver talas i praktiken.
– Det här är ett sätt att skapa en språkarena. Det finns inte så många språkarenor i vardagen därför är det viktigt att träffas för att se att man inte är ensam, förklarar Katarina Barruk.

Sara-Hélen tillägger att de jobbat för att alla ska våga prata samiska.
–Det vi också jobbar med är att skapa trygghet, att släppa spärrarna och våga prata. Sedan vi började åka ”utomlands” har vi märkt skillnad, många av deltagarna kan mycket samiska. Det som spökar är språkspärren och sedan är det naturligt att gå över till svenska om man fastnar på något ord.

Intresset för att språkbada i umesamiska är stort. De som varit med från början är kvar och deras barn som växt upp till att ha ett eget språkintresse har tillkommit. Generationer lär av varandra och det sker på en lekfull nivå.

Sara-Hélen Persson förklarar att man lär sig samiska tillsammans utan att sitta och plugga i en lärobok. Men även regelrätt pluggande finns det utrymme för. Sista dagen brukar användas för att alla deltagare ska få fördjupa sig i det som de vill eller behöver. Till exempel grammatik, meningsuppbyggnad eller att öva i att tala.
–Det roligaste med språkbaden tycker jag är att det är så många barn som kommer. De får en trygg umesamisk identitet och de får se att deras språk viktigt, säger Katarina Barruk.

Sophia Rehnfjell konstaterar att det också är viktigt för barnen att se att de inte är ensamma. Många sitter på skoltid och tragglar ord, medan språkbaden blir ett sätt att peppa dem att fortsätta.
–För att kunna revitalisera ett språk behövs många åtgärder, det räcker inte med språkbad, men vi ser absolut skillnad, säger Katarina Barruk.

Sara-Hélen Persson tror att en del av den utvecklingen handlar om att man som deltagare är trygg och att man får chansen att lära sig utifrån sina egna förutsättningar.
–Jag tror inte att vi tänkte att språkbaden skulle bli så populära när vi började för tio år sedan.

Katarina Barruk säger att utvecklingen som handlar om stoltheten över sitt språk är påtaglig.
–Idag ser man att det är en självklarhet, man är stolt över att åka på giällabiessie.

KATARINA HÄLLGREN

Relaterat

Giällabiessie är det umesamiska ordet för språkbad.

Språkbaden arrangeras av Álgguogåhtie, umesamer i samverkan, en opolitisk organisation vars syfte är att främja umesamiskt språkarbete, att stärka umesamiskans ställning och att i övrigt verka för att sprida kunskap om umesamiskt område.

Umesamiskan sträcker sig norrut från trakterna av Umeälven i söder till Piteälven, med undantag av Arjeplogs kommun.  Det lingvistiska och geografiska området är historiskt set Lycksele socken, norra Tärna och södra Arjeplog samt i sin helhet Sorsele och Arvidsjaur samt Malå.
Källa: umesamiska.nu

Språkbaden finansieras av Isof, institutet för språk och folkminnen, Sametinget, förvaltningskommunerna och Region Västerbotten.

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?