Sigbjørn Skåden Foto: Malin Grönborg
2019-03-14

"Samisk litteratur kan inte krossas"

För författaren Sigbjørn Skåden är det politiskt viktigt att skriva böcker på samiska. Dels är det en hämnd på koloniala makter: Samisk litteratur kan inte krossas. Men hans politiska engagemang kommer också ur en stark vilja att visa det samiska samhället att hans bakgrund också är en del av Sápmi.
När Sigbjørn Skåden var fyra år flyttade hans familj från Tröndelag till Planterhaug i Skånland, söder om Troms fylke i Nord-Norge. Där hade hans mors släkt bott i många generationer. Uppväxten i den samiska jordbruksbygden blev hans utgångspunkt i livet, och erfarenheten av att inte räknas fullt ut som same i det samiska samhället har präglat hans författarskap.
 
I hans senaste roman, Vaka över dem som sover, och med vilken han nu introduceras för svenska läsare, beskrivs hur jagberättaren, Sonen, och hans kusin som enda barnen på skolan börjar läsa samiska i femte klass. De scenerna är tagna ur författarens eget liv.
– Samiskan var så svag på 1980-talet där jag växte upp. Mina föräldrar jobbade hårt för att det skulle bli ett ämne i skolan, vilket genomfördes första gången i Skånlands historia 1987. Då var det väldigt kontroversiellt trots att alla på skolan egentligen var samer. 
 
Även om hans mor talat samiska hemma var det först när han fick tillgång till språket fullt ut som självkänslan växte. Han vågade ta strid för sin bakgrund också i samiska sammanhang. 
Som överallt i de länder som inbegriper Sápmi skedde en hård förnorskningsprocess i Norge. Norska lärare fick extra bonus om de lyckades göra barnen norsktalande. 
– Det blev en kollektiv reaktion i min bygd. De som blivit hårt utsatta i skolan pratade norska med sina barn, man ville inte att de skulle behandlas på samma sätt. 
 
Men Skåden beskriver inte bara ett förtryck från kolonialt håll. Han berättar om tävlingar i ungdomen som gick ut på att utmana varandra i bland annat lassokastning. Eftersom hans släkt var jordbrukare blev han tvungen att lära sig hantera lasso för att kunna delta. När han och hans vänner startade den samiska kultur- och musikfestivalen Márkomeannu, som i år firar tjugoårsjubileum, bestämde de att renkött inte skulle säljas på området utan fårkött. Han ler åt minnet idag.
– Det var viktigt för oss att visa upp fler sidor av samisk kultur och tradition.
 
Sin första bok, Skuovvadeddjiid gonagas/Skomakarnas konge, kom 2007 och skrevs på nordsamisk Skånland-dialekt, som han menar varit marginaliserat innanför det nordsamiska språkområdet. Diktboken nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.
– Jag ville visa att man inte måste skriva på det starkare Kautokeino-Tana-språket för att skriva litteratur, man kan också komma från en liten jordbruksbygd som min. 
 
Hans senaste bok, Vaka över dem som sover, är den första boken som han skrivit på norska.  Boken skildrar en familj under nästan hundra år. Nutidsplanet är 2007 och utgår från verkliga övergrepp i Kautokeino under samma tid. 18 vuxna män, varav en biträdande kommundirektör, åtalades för att sexuellt ha utnyttjat åtta minderåriga flickor. I Skådens roman reser en konstnär, Sonen, till Kautokeino för att skapa ett verk som senare ska visas på samiska konstcentret i Karasjok. I verket iscensätter han ett övergrepp och tycks vilja säga att förövaren finns också inom oss själva. 
Boken är uppbyggd som en trappa, där människor tre generationer tillbaka upplever en stor maktlöshet. Men gradvis får karaktärerna mer självkänsla. Morfadern tar kontroll genom att sluta prata samiska med sina barn, och på så sätt skapar han sig ett bättre, om än internaliserat, liv. Modern vågar opponera sig mot det norska samhället, och den sista generationen, som Sonen tillhör, kan glida mellan det norska och det samiska samhällena, han bemästrar båda. 
 
Att Skåden skrev just den här berättelsen på norska är ingen slump.
– Jag ville nå ut till en större publik med berättelsen om min bygds samiska historia. Hur väsensskilda förutsättningar de olika generationerna har i det norska samhället. 
 
För Sigbjørn Skåden är det berättelsen som avgör om en bok ska skrivas på norska eller på samiska. Hans tidigare bloggroman, Ihpil: Láhppon mánáid bestejeaddji/Ihpil: De fortapte barns frelser, om en ung samisk lesbisk flicka, hade han inte kunnat skriva på norska. 
– Bloggromaner har skrivits många gånger i Norge, men på samiska var det ännu ogjort. Eftersom den skriftliga samiska litteraturen av historiska skäl inte är så omfattande finns många möjligheter att vara en pionjär. I ett norskt sammanhang hade de böckerna inte varit lika intressanta. 

Han beskriver hur den samiska litteraturen under lång tid varit upptagen av en språklig och kulturell renhet, som han kallar det, där exempelvis samiska myter varit viktiga som utgångspunkt. 
– I det samiska nationsbyggandet på 1970- och 80-talet lades mycket vikt på att främja kollektiva symboler som helst skulle vara exklusivt samiska. Men i min ungdom på 1990-talet och tidigt 2000-tal blev det mer fokus på att en del samiska grupper blev exkluderade i sådana sammanhang där endast dessa symboler lyftes fram som giltiga, och man började lägga till fler symboler for samiskhet. Detta har öppnat upp för möjligheten att i litteraturen undersöka gränsen till vad som uppfattas som samiskt.
 
Skådens nästa bok kommer i maj 2019, också den är skriven på norska. 
– Den är en framtidsvision från yttre rymden och handlar om intergalaktiska mänskliga kolonier. Där finns inget uttalat samiskt tema men en övergripande tematik som är relevant för alla och särskilt relevant i en samisk diskussion om hur man förhåller sig till ett landskap, hur man kan förstå landskap i förändring. 
 
Han säger att han har varit inne i en norsk språklig ström efter att han skrev Vaka över dem som sover. 
– Men nästa bokprojekt ska skrivas på samiska, det vet jag

MALIN NORD

Relaterat

Namn: Sigbjørn Skåden.

Ålder: 43 år.

Bor: Tromsø.

Familj: Fru Sigrid och son Aslak Piera, 2 år.

Tidigare utgivning i urval: Skuovvadeddjiid gonagas/Skomakarnas konge,
2004 (samiska) 2007 (svenska)

Ihpil: Láhppon mánáid bestejeaddji/Ihpil: De fortapte barns frelser, 2008 (samiska) 2010 (norska),

Prekariáhta lávlla, 2009, Vaka över dem som sover, 2014 (norska) 2019 (svenska).

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?