Foto: Anna Skielta

Foto: Anna Skielta

Foto: Anna Skielta

Foto: Anna Skielta

2019-02-20

"Renben få icke kastas hur som helst omkring kåtan"

Bengömmor (jårtesie eller måaroevåarhkoe) - deponerade måltidsben - är vanliga lämningar i det samiska kulturlandskapet. Oftast hittar vi dem i höstvisten. Hur renbenen deponerades varierar, ofta lades de mellan stenblock eller i stenrösen, men de kunde även sänkas i vatten eller grävas ner i jorden. Bengömmor kan vara riktigt stora och innehålla många kilo ben. Det är endast ett fåtal bengömmor som är undersökta, så här finns mycket att göra för nästa generation arkeologer.

Att renen alltid är i fokus i renskötarsamhället är givet, och åtskilliga regler och ritualer är förknippade med renen. Äldre litteratur är full av upplysningar om hur man skulle förhålla sig, oavsett om renen var levande eller död. Även efter döden, när djuret tjänade som matproducent, skulle det behandlas med respekt och vördnad. Fördelningen av köttbitarna var strängt reglerad och varje medlem i hushållet skulle ha sina speciella matbitar beroende på kön, ålder och social ställning. Korsbenet fick gammalt folk. Korsbenet åts ej av unga kvinnor, emedan det skulle förorsaka svår barnsbörd och huvudvärk skriver Sigrid Drake.  Efter måltiden skulle benen hanteras enligt vissa regler, det var till exempel vanligt att ögonbenen skulle brytas isär i två delar så att man skulle förstå att det var människa och inte djur som hade haft måltid.

Det var mycket viktigt att de avätna renbenen deponerades tillsammans. Hur de skulle förvaras har varierat mellan olika områden och familjer. Ett vanligt sätt var att samla dem i en bengömma eller benrum i en skreva mellan klippblock, i en djup klyfta eller att gömma dem i ett stenröse. Andra sänkte sina renben i en kallkälla eller grävde ner dem i jorden. Vapstensamen Kristoffer Sjulsson berättar att jårtesie är att betrakta såsom lappstammens efterlämnade kjökkenmöddingar (avskrädeshögar). De fanns överallt där samerna hade haft sina höstkåtor, vanligen alldeles intill kåtorna. Alla ben skulle föras till benrummet och täckas över med jord och stenar. Att kasta benen omkring sig hur som helst var uteslutet.  Andra upptecknare berättar ungefär samma saker som Sjulsson.

Varför var det då så viktigt att benen skulle hållas samlade? Dels var det vardagliga orsaker som att barn och hundar inte skulle dra omkring benen i vistet, men det finns även andra förklaringar. Om renbenen slängdes hur som helst så skulle inte bara benen skingras utan hela renflocken skulle kunna sprida sig. I värsta fall kunde man mista sin renlycka, den svåraste av olyckor. Torkel Tomasson skriver: Renben få icke kastas hur som helst omkring kåtan. De skola samlas och bäras bort och hällas ut i någon bäck, helst kallkälla. På frågan varför? Svaras: För ordningens skull. Dock säges det; Om benen kastas hur som helst, så skingras renhjorden.

Några bengömmor som vi har dokumenterat på sydsamiskt område skiljer sig från de övriga. En kvinna hade till exempel samlat sina ben i en liten balja intill sin kåta och lagt över en flat sten. Kanske i väntan på att flytta dem till något annat ställe? I ett annat viste förvarade en äldre man sina måltidsben i en sijtie, en sorts förvaringsställning på fyra ben. Och i vintervistet Kärringsjön i Härjedalen bar flera familjer sina avätna ben till ett gemensamt ”benhus”, en liten timrad byggnad.  

Många samer har fortfarande ett annat förhållningssätt till sina måltidsben än till övrigt hushållsavfall. Vördnaden för renen lever kvar.

EWA LJUNGDAHL

 

Läs mer

Drake, S. 1918. Västerbottenslapparna under första hälften av 1800-talet. Nyupplaga utgiven 1979 av Västerbottens museum.

Torkel Tomasson, 1988.
Några sägner, seder och bruk upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917. Lindin & Rydving (red). Uppsala.

Kristoffer Sjulssons minnen. Om Vapstenslapparna i början af 1800-talet upptecknade af O.P. Pettersson 1979. Bäckman & Kjellström (red). Nordiska museet.

 

Samer.se

Samer.se är en webbplats för dig som vill veta mer om samerna och sápmi.

Om oss    |    Översikt    |    Kontakt    |    Lättläst

In English

Selected information in English - Manually translated pages.

På samer.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?